Det nationella registret för vaccineringar har brister – också privata aktörer borde fås med
I Sverige kommer ett nationellt register att upprättas för att snabbare kunna upptäcka eventuella biverkningar av ett coronavaccin när det börjar användas, skriver Sveriges Radio. I Finland har vi redan ett liknande register, säger Hanna Nohynek som är överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.
I Sverige ansvarar nämligen länen för att upprätthålla egna register, vilket nu breddas genom det nationella registret. Finland fick ett nationellt register år 2010 efter att över 200 personer hade fått narkolepsi av ett vaccin mot svininfluensan.
– Tack vare det nya systemet kan man få syn på symtom och upptäcka signaler i realtid, säger Nohynek.
Registret täcker ändå inte riktigt alla och omfattar i nuläget till exempel inte företagshälsovården från vilken bara en del av informationen förmedlas – det är enligt Hanna Nohynek en stötesten.
– Vi har jobbat hårt för att all information i framtiden ska kunna vara tillgänglig i samma register.
De privata aktörernas data når inte den nationella databasen på ett lika omfattande sätt, vilket gör att informationen inte är lika pålitlig.
– Hur informationen förflyttas till det allmänna registret är en kritisk punkt, säger Nohynek.
Exemplariskt system
För övrigt är det finländska systemet exemplariskt och möjliggör en mångsidig kartläggning av symtom, som alltså sker i realtid. Svininfluensan är egentligen inget bra exempel eftersom många symtom uppenbarade sig långt senare. Också helt nya symtom kan vara svårare att identifiera.
Jeanette Östman/SPT– Finland är föregångare i sekundäranvändning av data. Hos oss kan man också göra randomiserad, kontrollerad vaccinforskning genom att använda registerinformation. Då kan väldigt många människor vara med. Det gör undersökningen slagkraftig och pålitlig.
I de flesta fall kan man ändå se avvikelser genom att hålla sig uppdaterad om registren och vissa internationella standarder.
Det står ändå skrivet i smittskyddslagen att all information om vaccineringar ska vara tillgänglig, och problemet ligger främst i att överföringen av information inte fungerar på samma sätt hos alla aktörer.
Aleksi Yrttiaho som är informationschef vid Institutet för hälsa och välfärd säger att lagen i fjol ändrats så att Institutet för hälsa och välfärd fått tillgång till information från tjänsten Kanta, bland annat som stöd för vaccinregistret.
Han säger att fördröjningarna kunde ha varit ett minne blott redan i år, men på grund av covid har tidtabellen fördröjts.
– Vi hoppas kunna förbättra situationen snabbt, det är på gång.
Bra register trots brister
Också Mika Rämet, direktör vid Vaccinationsforskningscentralen, säger att Finland behöver samla all information under samma tak. Centralen gör kliniska undersökningar om vacciner, och tack vare Finlands lindriga epidemiläge testas ännu inget coronavaccin i Finland.
– Finland har ett exemplariskt register som man satsat stort på, säger han.
Men när det gäller bland annat influensavacciner är registret bristfälligt. Det finns gott om information om små barn och personer över 65, men personer i arbetsför ålder som omfattas av företagshälsovården och den privata sjukvården syns inte lika tydligt i statistiken.
– Helhetsbilden skulle bli bättre om också de vaccineringar som görs på privatmottagningar skulle synas i statistiken.
Han ser det som sannolikt att coronavaccinet införs i det nationella vaccinationsprogrammet, vilket skulle lösa problemet då alla i så fall vaccineras inom den kommunala hälsovården och överföringen av data sker i realtid.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.