Förflytta dig till innehållet

Det lilla antalet företagsköp i landskapet oroar Finnvera – regiondirektören noterar ett nytt fenomen i industrin

En vägg med containrarArkiv/Linnea de la Chapelle
Regionens industri har en bra orderstock, men komponent- och råvarubrist gör att potentialen inte kan utnyttjas helt.

Antalet ägarbyten som statsägda Finnvera varit med och finansierat har sjunkit kraftigt i Egentliga Finland.

Under första halvåret i fjol var Finnvera med och stödde 45 företagsaffärer. Under januari–juni i år var antalet endast 25.

Även räknat i euro har företagsbytena minskat kraftigt sedan i fjol, konstaterar Seija Pelkonen, Finnveras regiondirektör i Västra Finland.

Pelkonen tror att huvudskälet är den osäkra ekonomin.

Hon konstaterar att siffrorna förstås inte säger något om företagsaffärer som skett utan Finnveras stöd, men att de nog är rätt representativa för större företagsköp eftersom Finnvera då ofta är med som finansiär.

– De större företagsköpen där man siktar på tillväxt är klart färre än i fjol, och det är mycket oroande. I fjol, när coronan lättade, såg man ett visst uppsving för ägarbytena, vilket väl delvis handlade om ett uppdämt behov. Men i år har företagen varit försiktigare igen, säger hon.

Tydlig minskning också på längre sikt

Minskningen är tydlig också om man kastar en lite längre blick i backspegeln.

Åren 2019 och 2020 skedde cirka 40 Finnverafinansierade företagsköp per år i Egentliga Finland under det första halvåret. Och år 2018 var antalet nästan 60.

Pelkonen säger att ägarbyten för med sig dynamik och kunnande i företagen, och i förlängningen tillväxt som gynnar hela samhället.

Är ditt budskap till företagen att de ska våga göra fler företagsköp?

– Jag vill inte uppmuntra dem att ta för stora risker. Företagen har sina egna strategier. Men mitt budskap är väl att det finns bra med pengar att söka för finansiering, och att vi finns här också för att diskutera med företagen.

– Vi har ett bra samarbete till exempel med bankerna, och de vet att de kan hänvisa företagen också till oss. Men i den mån det inte sker så kan vi påminna företagen om att vi finns, säger Pelkonen.

1 miljon till Åland

Ser man på Finnveras finansiering till små- och medelstora samt midcapföretag överlag har januari–juni i år inneburit en återgång till läget innan pandemin.

I Egentliga Finland beviljade Finnvera nu 51 miljoner euro till företagen jämfört med 70 miljoner euro i fjol.

I Satakunta beviljade man nu 19 miljoner euro jämfört med hela 47 miljoner i fjol. Där är minskningen alltså extra stor.

De åländska företagen har nu beviljats 1 miljon euro, vilket är ungefär samma summa som i fjol och en normal summa för öriket.

Det första coronaåret 2020 var exceptionellt för Åland. Då beviljades företagen hela 7 miljoner euro av Finnvera. 

Motstridiga trender

Åren före coronan beviljades Egentliga Finlands företag något mer än nu i Finnverafinansiering i januari–juni, kring 60 miljoner euro jämfört med 51 miljoner euro i år.

Att summan nu är relativt låg tror Pelkonen att beror på lite motstridiga trender. Dels har vi den ekonomiska osäkerheten, som bland annat är kopplad till läget i Ukraina, Ryssland och Kina och där coronans effekter fortfarande spelar in.

Den innebär att en del företag inte vågar göra investeringar.

– Samtidigt har många företag haft en god ekonomi och bankerna har kunnat sköta finansieringen utan Finnvera. Här har bankerna i hög grad använt EU:s finansieringsinstrument, säger Pelkonen.

Nytt fenomen

Minskningen i Egentliga Finland gäller inte minst industriföretag. I fjol fick de cirka 35 miljoner euro i Finnverafinansiering – en nivå som de då hade legat på i flera år.

I år har landskapets industriföretag beviljats endast 27 miljoner euro.

– Industrin i sydvästra Finland har haft en bra orderstock, men på grund av komponent-, råvaru- och arbetskraftsbristen har man inte kunnat utnyttja potentialen helt. Det märks i finansieringsbehovet, säger Pelkonen.

Över hälften av Finnveras finansiering i Egentliga Finland har nu gällt företagens brukskapital.

Här noterar Pelkonen ett nytt fenomen.

– Företagen har använt finansieringen till att fylla på råvaru- och komponentlagren. Man har köpt mycket på en gång, då det varit möjligt. Fenomenet beror främst den minskade produktionen bland annat i Kina i samband med pandemin.

Finnvera i korthet

  • Är en statsägd specialfinansiär.
  • Man beviljar lån, borgen, riskkapital och exportfinansiering.
  • Är Finlands officiella exportgarantiinstitut.
  • Målet är att öka nyetableringen av företag, ordna finansiering till små och medelstora företag i förändring och främja företagens tillväxt, internationalisering och export.
  • Finnvera ska bära sina egna kostnader, och gjorde i fjol en vinst på 153 miljoner euro.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter