Det kan bli fler svängar för Kimitoöns skogsvårdsplan – beslutsfattare ser inte utredning som ett riktigt alternativ
Ytterligare en remittering av Kimitoöns skogsvårdsplan kan bli aktuell. Det klarnade då ÅU frågade tekniska nämndens ledamöter om den fortsatta behandlingen av planen.
Janne Salonen (obunden) föreslog en remittering senast (juni 2021) och kommer att göra detsamma den 21 mars.
Som grund för beslutet finns den reviderade skogsvårdsplanen med en alternativa plan, alltså en tilläggsutredning om alternativ till kalhyggen.
Ett möte för allmänheten visade att engagemanget för Kimitoöns skogar är stort och att åsikterna går isär om hur kommunen ska förvalta sin skog.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkPå frågan om hur invånarnas åsikter ska beaktas svarar Kimitoöns tekniska chef Ralf Nyholm att de närvarande från nämnden får ta ställning till dem.
Vad gav invånarna beslutsfattarna?
– Det klarnade att inga riktiga alternativ bjuds som grund för att fatta beslut, bara en modell som nämnden föreslås sätta sin gummistämpel på, säger Salonen.
– Under diskussionen framkom att kommunen måste ta sin del av ansvaret för klimatkrisen och för biodiversiteten i sina skogar och följa EU:s krav om skydd av 30 procent. Vi kan inte fortsätta att kortsiktigt använda kommunens skog endast som en penningautomat, när skogen är viktig för livet på jorden och för andra ändamål, säger Gunilla Avellan (Gröna).
Kim Wendelin (SFP) anser att presentationerna av kunnigt folk gav honom mer kött på benen. Kimitoön har redan gjort sitt för att freda skog, anser han. År 2017 sålde Kimitoön cirka 130 hektar till Konestiftelsen, som fredade skogen.
För Helena Fabritius (SFP), nämndens ordförande, blev mötet en bekräftelse på diskussionens riktning: folk ser på skogen och dess potential på olika sätt.
Arkiv/Adrienne Westerback– Kommunen har ju mark för att kunna utveckla samhället. Mark längre bort kan användas som bytesobjekt då kommunen behöver mark på närmare håll. Kommunen ska inte sköta skogen dåligt utan förvalta sitt kapital väl, säger hon.
Också Wendelin anser att det vore oansvarigt att inte ta väl vara på intäkterna från skogsbruket.
LÄS OCKSÅ
Debatten om Kimitoöns skogsvårdsplan hettade till – både kalhyggen och bevarande av skog försvarades under invånarmöte”Invånarna har inte beslutanderätt”
Fabritius vill klargöra att även om invånare förstås har rätt till sina åsikter, har de inte vare sig beslutanderätt eller rådgivarstatus.
– Vi har kommunalval. I en kommun har invånarna inte möjlighet att påverka beredningen på andra sätt än genom de förtroendevalda.
Hon poängterar att planen är ett verktyg för tjänstemännen som ger info om vad det finns för virke i skogen och hur den ska skötas. Planen kan man avvika från när en åtgärd ska genomföras. Då är en skogsexpert alltid inkopplad. Ett område kan skyddas även om det inte är inskrivet i planen.
Kimitoöns skogsvårdsplan
- Skogsvårdsplanen remitterades i tekniska nämnden i juni 2021. Man ville att ärendet skulle innefatta en utredning av alternativa avverkningsalternativ och avverkningsalternativens ekonomiska inverkan på skogsbruksplanen.
- Efter det har Kimitoön låtit göra en alternativ utredning. I förslaget bantas den ursprungliga arealen för kalavverkningar ned från 44,8 till 17,5 hektar.
- Processen har fördröjts av kommunens miljöprogram, som godkändes i september 2022. Eventuella förändrade riktlinjer för skogen i miljöprogrammet hade påverkat skogsvårdsplanen. Fast det blev inte så.
- Skogsvårdsplanen och den alternativa utredningen presenteras för allmänheten den 4 januari. Den alternativa utredningen hade då varit klar i ett år men inte offentliggjorts.
- Kimitoöns kommun äger ungefär 370 hektar skog. De största arealerna finns till exempel i Gesterby, Björkboda, Kimito (norr om Amosparken) och i Påvalsby.
- I skogsplanen föreslås 231 hektar vara skogsbruksmark, 72 hektar naturskog, 37 hektar rekreationsskog och 27 hektar kan eventuellt fredas. De två sistnämnda handlar till största delen om rekreationsområdet norr om Amosparken i Kimito.
- Skogsvårdsplanen ska gälla 2021–2030.
Flera i nämnden redo att godkänna planen
Fabritius, Johan Sundqvist (SDP) och Wendelin säger till ÅU att de är redo att godkänna planen. Wendelin tycker att den alternativa utredningen är en bra kompromiss, väl genomtänkt och att den ger möjlighet till annan användning av skogen än den ekonomiska.
– Planen innebär ju dessutom inte att man skövlar allt på en gång, utan lite i taget. Skogen hinner växa till sig och bli en kolsänka på nytt, säger Wendelin.
Han vill dessutom lyfta fram säkerhetsaspekten; en skogsbrand har större chans att sprida sig i tät skog.
– Nu måste vi våga fatta beslut, säger Fabritius.
Hon poängterar att planen är ett verktyg för tjänstemännen som ger information om vad det finns för virke i skogen och hur den ska skötas. Planen kan man avvika från då det blir aktuellt att avverka, till exempel om man vill skydda ett visst område.
Salonen och Avellan vill se nya utredningar
Att den alternativa planen egentligen inte bjuder något alternativ anser både Salonen och Avellan. De vill ha nya utredningar.
Salonen anser att nämnden behöver en bredare grund för att fatta beslut och förespråkar en modell där ytan för skogsskydd i kommunens skogar är större och där skötseln av ekonomiskogarna baserar sig på kontinuerlig beståndsvård (kalhyggesfritt). Salonen anser vidare att ett utlåtande från näringslivsnämnden vore på sin plats.
– Skogens ekonomiska värde begränsar sig inte till virket, utan det handlar också om rekreationsvärden, turismföretagarnas intressen och kommunens pr. Det här handlar inte om någons privata skogar, utan om alla kommuninvånares gemensamma skogar, säger Salonen.
Avellan tolkar att den alternativa planen föreslår kontinuerligt skogsbruk på endast 9 hektar av den ursprungliga kalavverkningsytan på 44 hektar. På återstående areal är metoder med kalavverkning aktuella genast eller i ett senare skede. Uppgiften har hon kollat med expertis.
Fem av nämndens nio ledamöter svarade på ÅU:s fråga. Tre av de svarande deltog på informationsmötet. De som inte svarade: Jonna Moberg (SFP), Patrik Sjöblom (SFP), Tiina Torkkeli-Pitkäranta (C) och Kauko Pietikäinen (VF).
Nu ska invånarna få ventilera Kimitoöns skogsvård – planförslaget har kritiserats hårt liksom processen
””Invånarna har inte beslutanderätt”
Fabritius vill klargöra att även om invånare förstås har rätt till sina åsikter har de inte vare sig beslutanderätt eller rådgivarstatus.
– Vi har kommunalval. I en kommun har invånarna inte möjlighet att påverka beredningen på andra sätt än genom de förtroendevalda.”
Då har Fabritius och jag rejält olika åsikter om vad kommunens strategi betyder för framtiden. Så här står det i strategin:
”Kommunen är en möjliggörande part i utvecklandet av vårt område. Vi jobbar lösningsinriktat genom diskussion och dialog. Vi kan inte alltid tillgodose allt och alla, men vi vill arbeta för diskussion och förståelse som skapar förtroende och framåtanda.”
och
”Vi har ett öppet klimat, ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av inflytande och omtanke, där mångfald är en tillgång. ”
Skogsplanen är en förträfflig möjlighet att utveckla och pröva fram den här nya, diskuterande, deltagande strategin.
Hur skulle det vara med en diskussionstillfälle för tekniska och näringslivsnämnden (bra Janne!), varför inte fullmäktige också, om ärendet?