Mikael Heinrichs 17.02.2024 10:00

Daniel Wilson, fullmäktigeordförande i Kimitoön och själv också skärgårdsföretagare, ser inte att den nuvarande skärgårdslagen skulle ha några desto större fel, men den är enligt honom aningen luddig.

– Det kommer att bli svårt att få till något som skulle vara bättre än den nuvarande skärgårdslagen, menar han.

Det största problemet enligt honom är att den nuvarande lagen lämnar rätt mycket upp till hur den tolkas.

– Förstås är statsandelarna och skärgårdstillägget viktiga för skärgårdskommunerna, eftersom allt som kommunerna gör kostar mera och avstånden gör att det tar mera tid.

Multilokalitet, alltså fenomenet att personer i praktiken lever sina liv på flera orter, är ett koncept som knappast fick desto mer tyngd i tankearbetet då den nuvarande skärgårdslagen bereddes för snart 45 år sedan.

Finns det en risk att en uppdatering av lagen kan ställa till det för dagens skärgårdskommuner?

– Som jag ser det är det ändå kommunikationer och trafikförbindelser som är kärnan i hela skärgårdslagen, som uttryckligen finns till för att man ska kunna bo och leva i skärgården på heltid. Förbindelsebåtarna och färjetrafiken måste fungera ungefär som de gör i dag.

Arkiv/Emilia Örnmark

Litar du på att skärgårdskommunerna kommer att ha möjligheter att påverka processen med utformandet av den uppdaterade lagen?

– Vi kommer åtminstone att kunna göra oss hörda. Rent konkret tror jag att vi inte kan påverka så mycket i formuleringarna, men baserat på de diskussioner vi tidigare fört har jag en uppfattning om att det verkligen finns en genuin vilja att lyssna på oss i skärgårdskommunerna.

Jag antar att det är aktuellt med ett samarbete med Pargas i de här frågorna?

– Vi har ett gemensamt intresse i de här frågorna och vi är båda verkliga skärgårdskommuner.

Wilson sitter också med i Egentliga Finlands förbunds skärgårdskommission. Landskapsförbundet har representation i den arbetsgrupp som ska bereda den uppdaterade lagen.

Arbetsgruppens sammansättning förvånade

Precis som Wilson ser också Christer Friis, skärgårdsnämndens ordförande i Pargas, att det är ytterst viktigt att grannkommunerna samarbetar i de här frågorna.

Friis säger ändå att han är aningen förvånad över att arbetsgruppen bara har två medlemmar med kopplingar till Egentliga Finland som trots allt har den största skärgården i landet.

– Den enda i gruppen med en daglig förankring i vår skärgård är Elina Auri i egenskap av generalsekreterare för skärgårdsdelegationen, påminner Friis.

Friis lyfter fram definitionen av en skärgårdsbo och skärgårdstillägget som de enskilda bitar som sannolikt kommer att leda till mest diskussion under beredningsarbetet. De här två delarna är också tätt sammankopplade, eftersom det är enligt dem som pengarna fördelas.

– Jag upplever att det nog finns en hel del press på de förtroendevalda som nu sitter på sådana poster där man har insyn och möjlighet att påverka i de här frågorna. Vi ska absolut snacka ihop oss med Kimitoön och ha ett tätt samarbete i skärgårdsfrågorna, säger Friis.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln