Det finns hopp för havet
Jari Hänninen leder Skärgårdens forskningsinstitut på Själö. Foto: Monica Forssell
Övergödningen är det största hotet mot Östersjön. Och den står människan för.
Klimatförändringen gör också att havet värms upp och får salthalten att sjunka. Och igen är människan, åtminstone delvis, skyldig.
Men Jari Hänninen, chef för Skärgårdens forskningsinstitut och biträdande professor vid Åbo universitet är hoppfull.
– Alltid kan man bli bättre men de senaste tre åren med kraftig algblomning har väckt våra beslutsfattare. Och när vi vet att vi själva har förstört havet så vet vi också att det är vi själva som måste göra något, säger Hänninen.
Jaakko Ruola/Det unika SkärgårdshavetSå här kan det också se ut i Skärgårdshavet. Foto: Jaakko Ruola/Det unika Skärgårdshavet
Vid Forskningsinstitutet har man följt med vattenkvaliteten i över femtio år och kan konstatera att ytvattnets temperatur, sedan år 1966, har stigit med 1,5 grader i Skärgårdshavet. Salthalten har sjunkit med en halv promille.
Bakom ligger den naturliga klimatförändringen, påskyndad av människan.
En del av havets organismer lider av det här – andra gynnas.
– De djur som flyttat till Östersjön från Nordsjön lider eftersom de vill ha en hög salthalt. De som härstammar från insjöarna vill ha det tvärtom och de gynnas, förklarar Hänninen.
Det finns hopp för havet. Foto: Monica Forssell
Värre än förändringen i salthalten är ändå övergödningen. Men Hänninen är hoppfull.
Förutom förnyade avloppsreningsverk, till exempel det i S:t Petersburg och på lokalt plan det i Åbo, görs det försök med gipsbehandlingar i avrinningsområden och strukturkalk på åkrar för att stävja den skadliga avrinningen av näringsämnen från jord- och skogsbruk.
– Nu verkar det som att vi äntligen har hittat olika metoder för att förhindra att näringsämnena hamnar i havet, säger Hänninen.
Återvinn fosfor
Det talas också mycket om att återvinna fosfor och möjligheterna att grunda inhemska produktionsanläggningar för att förvandla inhemsk boskapsgödsel till fosfor som sedan kunde användas som gödsel på åkrarna.
På det här sättet skulle man slippa importera nordafrikanskt gödsel och samtidigt minska på den externa fosfortillförseln i havet.
Den fosfor som kommer utifrån, det vill säga från andra länder än de som är belägna kring Östersjön, är nämligen problematisk.
Östersjön är ett nästan slutet system och all överlopps fosfor bidrar till övergödningen.
Hänninen låter hoppfull. Produktionsanläggningar för hantering av boskapsgödsel har diskuterats på ministernivå, och kan bli verklighet, tror han.
– Vi har haft problem tidigare också med sura regn, bly och tungmetaller och också de problemen har vi kunnat lösa.
Och du är inte rädd för att en sommar med klara vatten får beslutsfattarna att pusta ut i förtid?
– Nej inte är jag rädd för det. Det här handlar om långsiktiga projekt. Nog förstår man att det handlar om decenniers arbete.
LÄS OCKSÅ: Rekordklart vatten i Skärgårdshavet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.