Det finns även en mycket stor risk för att de vinstdrivande företagen kommer att försöka idka patienturval för att få så många och så friska patienter som möjligt.
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
För andra året i rad använder riksdagen våren till att behandla regeringens förslag till social- och hälsovårds- samt landskapsreform.
Sett ur den offentliga förvaltningens synvinkel handlar det om en historiskt stor reform av den regionala förvaltning Finland för tillfället har, utspridd i de separata sjukvårdsdistrikten, landskapsförbunden, regionförvaltningsverken och TE-byråerna.
Fastän landskapsreformen kritiserats en hel del är det skäl att minnas att alla dessa instanser redan existerar. Finland har med andra ord redan en omfattande regional förvaltning, men en utspridd sådan.
De förtroendevalda som sitter i sjukvårdsdistriktens fullmäktigen samt i de nuvarande landskapsfullmäktigena har inte blivit valda i direkta val och därmed är det även få medborgare som känner till dem.
Att förenkla den regionala förvaltningen genom att koncentrera alla uppgifter till landskapen, samt att man i fortsättningen väljer de regionala makthavarna i direkta folkval, är i sig en välmotiverad reform. En vettig landskapsreform förutsätter dock att landskapen även får beskattningsrätt.
Annars kommer de kommande landskapen inte att ha något äkta självbestämmande, utan endast fungera som förvaltare inom den strikta budgetramen som finansministeriet vill styra de kommande landskapen och social- och hälsovården med.
Det överlägset största problemet med regeringens förslag är att man samtidigt som man genomför en historiskt stor reform av den regionala förvaltningen även vill utföra en historiskt stor marknadisering av social- och hälsovårdstjänsterna. Fastän kommunerna redan tidigare konkurrensutsatt till exempel en stor del av äldrevården och barnskyddet, skiljer sig den modell man nu vill ta i bruk radikalt från det tidigare systemet. I fortsättningen kommer de privata företagen och de offentliga serviceproducenterna att konkurrera på hälsovårdsmarknaden.
Regeringens modell har fått mycket tung kritik på grund av all de risker modellen för med sig. Om ens en del av dem realiseras, kommer kostnaderna för social- och hålsovården att öka betydligt jämfört med nuläget. Ifall marknaden koncentreras till de fyra stora företag som för tillfället dominerar den finländska hälsovårdssektorn, innebär det att det inte uppstår konkurrens utan starka regionala monopol.
Det finns även en mycket stor risk för att de vinstdrivande företagen kommer att försöka idka patienturval för att få så många och så friska patienter som möjligt. Detta är en sannolik följd av en finanseringsmodell där de vinstdrivna företagen betalas en ekonomisk ersättning per capita, det vill säga för varje registrerad patient.
Kombinerat med att företagen har såväl möjlighet som skyldighet att skicka vidare patienter med mer komplicerade vårdbehov till landskapen, leder det lätt till en modell där det offentliga bär det tunga och dyra vårdansvaret, medan de vinstdrivande företagen kan göra lätta vinster på skattemedel.
I Sverige har det privatiserade vårdsystemet gett upphov till en mycket väl utbredd debatt om vinster i välfärden. Vänsterpartiet har en uppgörelse med den socialdemokratiska regeringen om lagstiftning för att begränsa vinsterna. Målsättningen om att en större del av de skattefinansierade vinsterna ska återinvesteras i den offentliga servicen har ett brett stöd bland svenskarna. I Sverige har den privatiserade vården även lett till en större osäkerhet ifråga om servicen. Nyheter om vårdcentraler som gått i konkurs eller som stängs för att vinstmarginalen inte är tillräckligt stora har blivit så vanliga att ingen reagerar längre.
Social- och hälsovårdsreformen handlar med andra ord i allra högsta grad om den finländska välfärdsstatens framtid. I grund och botten handlar det val riksdagen har framför sig denna vår om hur starkt man vill låta privata vinster styra hur vi ordnar social- och hälsovården.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.