”Det bör finnas rum för olika åsikter” – också inom Samlingspartiet i Åbo ser man olika på invandring
En diskutabel invandringspolitik och ett klumpigt ordval har fört Samlingspartiet under strålkastarljuset.
Det gäller ett pressmeddelande som partiets riksdagsgrupp sände ut förra veckan om partiets program för invandrings- och integrationspolitiken. I programmet föreslogs åtskilda socialskydd för ”urfinländare” (kantasuomalainen på finska) och invandrare.
Pressmeddelandet drogs senare tillbaka. Både riksdagsledamot Pia Kauma och riksdagsgruppens ordförande Kai Mykkänen bad om ursäkt på Twitter.
Termen urfinländare ledde till diskussioner på sociala medier och frågor kring hur urfinländskhet riktigt ska definieras.
För Ilkka Kanerva, fullmäktigeledamot i Åbo och riksdagsledamot för Samlingspartiet, är en sak åtminstone klar: Finländskhet är inte kopplat till varken utseende, religion eller etnisk bakgrund.
– En finländare är någon som bor och lever i Finland, och som känner sig finländsk, säger Kanerva.
Jag tror att Samlingspartiet menar väl men har inte tänkt på konsekvenserna.
Muhis Azizi, fullmäktigeledamot för Samlingspartiet i Åbo
Åsikterna går isär
Men alla samlingspartister skulle inte skriva under det här, inom partiet finns olika värdegrunder och åsikter, säger Kanerva.
Enligt intervjuer som Yle gjort med Samlingspartiets riksdagsledamöter verkar åsikterna också gå isär gällande förslaget om olika socialskydd.
Bland annat Mia Laiho och Sanni Grahn-Laasonen förhåller sig skeptiskt till förslaget, medan Markku Eestilä och Heikki Autto stöder idén.
Att diskussioner förs både inom partiet och utåt ser Ilkka Kanerva som något positivt.
– I varje friskt samhälle bör det finnas rum för olika åsikter. Jag skräms lite av tanken på ett samhälle utan det.
Att kosmetiska misstag som formuleringen om urfinnar, som varken håller socialt eller juridiskt, dyker upp i processen är inte världens ände, säger Kanerva.
Anpassad integration
Också Muhis Azizi, fullmäktigeledamot för Samlingspartiet i Åbo, välkomnar diskussionen.
– Kritisera kan man alltid, och det är bra att lyfta fram de lyckade exemplen. Jag tror att Samlingspartiet menar väl men har inte tänkt på konsekvenserna med svart jobb och klasskillnader som kan uppstå med en sådan här politik, säger Azizi och tillägger:
– Men så är det också bara ett förslag. Man måste kunna prata om de här sakerna utan att bli stämplat som ett rasistiskt parti.
Sören Jonsson/SPTMuhis Azizi håller inte med partiets linje om ett åtskilt socialskydd, säger han rakt ut.
Däremot förespråkar han en morotspolitik som lockar till arbete, och vill undvika att folk blir fast i stöden för länge.
– Utan språkkunskaper kan man inte jobba i Finland. Därför bör vi satsa på en intensiv integration, en som är anpassad efter enskilda behov.
Om Finlands invandringspolitik säger Azizi i klara ord:
– Utan invandring kommer vårt land inte klara sig om tio år, det är ingen hemlighet.
Likt Sanni Grahn-Laasonen syftar han på Finlands åldrande population och minskande nativitet.
Gemensam nordisk modell
Ilkka Kanerva går inte in på några detaljer kring hur den finländska invandringspolitiken bör ordnas.
I svepande drag talar han om hinder för arbetsmarknaden som måste bort, och säger att ”det mycket väl kan hända” att Migrationsverkets processer bör granskas.
”Okontrollerad migration” – vilket enligt Kanerva är sådan migration som inte leder till integration – kommer med utmaningar, säger han. Han skiljer på den och ”önskad migration” i form av arbetsföra och villiga invandrare.
Det finns alltså inte ett recept för all slags invandring. Men två ståndpunkter framhåller Kanerva:
– Ett program för invandringspolitiken ska innefatta motivation för folk att komma hit och vilja utvecklas, morötter framom käppar. Och så bör vi ha en gemensam nordisk modell.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.