Det är inte läge att slå klackarna i taket i Pargas – trots plus i bokslutet
Siffrorna ljuger inte, men samtidigt såg verksamheten mycket annorlunda ut ett år som 2020. Pargas stads ekonomichef Petra Palmroos fick på måndag kväll presentera ett bokslut med positiva förtecken för stadsstyrelsen.
– Fjolåret var alldeles exceptionellt på alla vis, det finns egentligen inget man kan jämföra med. Men det vi i alla fall vet är att de coronatillägg och stöd som kommunerna i Finland fick i fjol inte kommer att upprepas i samma omfattning, säger hon.
Tre svaga år i ryggen
Med de erhållna tilläggen och stöden täckte man delvis bortfallet i skatteinkomster (drygt 2 miljoner euro), men också oförutsedda kostnader relaterade till coronatestning, personalresurseringar i och med coronasituationen, utrustning och förnödenheter.
Dessutom fick staden klart mindre intäkter från dagvårdsavgifter och ordinarie hälsovårdsverksamhet i och med att sjukskötarbesök, icke-brådskande tandvård och annat sköts upp under året.
Minska på låntagningen
Att bokslutet landar på plus 1,1 miljoner euro betyder ändå inte att staden plötsligt har en hög med pengar som kan fördelas ut.
– Samtidigt har vi tre väldigt svaga år i ryggsäcken då vi levt över våra tillgångar att se tillbaka på. Det minuset är betydligt större än pluset i fjol, påminner Palmroos.
Staden har kortat av sin lånestock med 2,1 miljoner under fjolåret.
Perspektiv på det hela
För att få perspektiv i det hela kan man konstatera att stadens externa verksamhetskostnader under 2020 uppgick till ungefär 113,9 miljoner euro. Av den potten gå omkring 20 miljoner till sjukvårdsdistriktet.
Investeringarna år 2020 landade på 3,9 miljoner efter att man budgeterat 4,1 miljoner.
– Vi måste på sikt se till att bygga en verksamhet som är hållbar, säger Palmroos.
Resultaträkning och nyckeltal 2020, Pargas stad
Verksamhetens intäkter 16 822 000 euro
Verksamhetens kostnader -113 855 000
Verksamhetsbidrag -97 033 000
Skatteinkomster 68 710 000
Statsandelar 35 202 000
Finansieringsintäkter/utgifter -697 000
Årsbidrag 6 182 000
Avskrivningar – 4 881 000
Extraordinära poster -200 000
Resultat 1 142 000*
Ackumulerat överskott 6 807 000
Soliditet 51,8 % (50,8 % år 2019)
Relativ skuldsättningsgrad 47,8 % (52,5 %)
Lånestock 42 802 000
Skuldbörda/invånare 2 839 euro
* På koncernnivå (med dotterbolag, intressebolag, samkommuner och samfund) blir resultatet 1 444 000 euro.
Det faktum att man inte kan dra särskilt långt gående slutsatser av fjolåret gör det förstås ännu mer utmanande att planera inför framtiden. Men målsättningen är att gå plus-minus-noll varje år.
– Det är väldigt påfrestande för alla att ha en ekonomi som inte är i balans. Då ekonomin är i balans och klarar litet oförutsedda händelser innebär det en trevligare vardag för alla.
Inget snack om samarbetsförhandlingar
Balanseringsprogrammet 2020–2022 har fört med sig många goda diskussioner internt om vad som är nödvändigt och vad som kan göras för att få ordning på ekonomin. Man har vågat fatta också en del mindre bekväma beslut.
– De facto är osäkerheten kring välfärdsområdenas utveckling och tidtabell ett stort frågetecken. Det är omöjligt att veta exakt vilket vägval som är det rätta. Bildningsväsendet är en annan sektor där vi som stad vill satsa, det är en av våra styrkor i Pargas.
Samarbetsförhandlingar har varit på tapeten och diskuterats också i Pargas. Hur ligger det till med den saken just nu?
– Det är inte en aktuell diskussion i Pargas just nu. Samarbetsförhandlingar är absolut det sista vi vill genomföra, det skulle bli aktuellt först om det inte går att ordna ekonomin på något annat sätt, säger Palmroos.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.