Det är ensamt på toppen – och det är det som lockar kranförarna till Meyer Turkus jättekran
Lugnet, ensamheten och den rofyllda utsikten lockade Meyer Turkus kranförare till jobbet. Ilkka Fagerholm och Tommi Jalonen är två av kranförarna som opererar de ikoniska varvskranarna. Fagerholm sköter den nya stora kranen och Jalonen den äldre, lite mindre kranen.
– Som introvert är det perfekt att få sitta här uppe ensam hela dagarna, säger Jalonen.
Jacob HjortmanNordens största kran
ÅU besöker den större av Meyer Turkus två så kallade Goliath-kranar. Den större invigdes 2018 och är Nordens största, medan den mindre kranen har varit i bruk sedan 1970-talet.
Den nyare kranen är 120 meter hög och är Åbos nästhögsta konstruktion. Det är endast länktornet i Svalberga som är högre och reser sig 130 meter.
Jacob HjortmanHytten sitter på sidan om kranen, på ett av benen, på 84 meters höjd.
Hytten når man med en liten hiss och resan med hissen tar hela en och en halv minut. Där uppe sitter Fagerholm som är kranförare för den imponerande kranen.
I den lilla hytten finns ett förarsäte med fönster åt alla håll, även golvet har plexiglas så att föraren kan se rakt ner. På väggarna sitter olika skärmar som visar bilder från marken i olika vinklar och flera instrument och monitorer.
Jacob HjortmanMeyer Turkus Goliath-kranar
Den större
Invigdes 2018 och är Nordens största kran.
Lyftkapaciteten är 1 200 ton.
Kranen är 120 meter hög och 154 meter bred.
Byggd av Konecranes.
Den mindre
Byggdes på 1970 talet av Konecranes.
Lyftkapaciteten är 600 ton.
Är 105 meter hög.
Används främst för att vända konstruktioner som byggt upp och ner.
Jacob HjortmanLyfter i alla väder
Lyftkapaciteten för den större kranen är 1 200 ton. Med så tunga lyft är säkerheten A och O.
– Man måste ta många saker i beaktande innan man lyfter så stora saker. Skadorna kan vara fruktansvärda om någonting skulle hända, säger Fagerholm.
Jacob HjortmanKan ni använda kranen i alla väder?
– I princip, riktigt hårda vindar kan skapa problem. Man måste beakta hur vindarna påverkar lyften och vinden kan ta tag i kranens stora bom vilket kan bli ett problem om man ska flytta kranen.
Kranarna står på en 750 meter lång räls längs vilken den kan förflytta sig.
Kranföraren spenderar i regel hela arbetsdagen uppe i hytten. Här finns en kaffekokare, mikrovågsugn, kylskåp och en toalett.
– Det är i princip allt man behöver, säger Jalonen.
Jacob HjortmanViktigt att ha tidsfördriv i hytten
Kranarna är i användning hela dagarna. Arbetspassen görs i två skiften från tidigt på morgonen till sent på kvällen.
Några regelrätta pauser har förarna inte.
– Egentligen jobbar vi hela tiden vi är här. Men vi har ofta dödtid, till exempel när teamet där nere tar pauser eller medan man väntar på att en konstruktion ska bli klar, säger Jalonen.
LÄS OCKSÅ
De har toppjobbet på Rävsundsbrons byggarbetsplats – högst uppe jobbar man barfota eller med yllesockorna på
Från lyftkranen vid Astrabygget ser man hela Åbo – ”Det är alltid trevligt att titta på utsikten”Väntetiderna kan ibland bli flera timmar långa. Då gäller det att hitta på någonting att fördriva tiden med. Fagerholm har en roman av Stephen King på bordet bredvid kaffekokaren.
– Jag brukar försöka få tid att läsa, men ofta blir jag avbruten och jag får börja om på samma sida gång på gång, säger Fagerholm.
Jalonen fördriver i stället tiden med att se på någon serie eller bara njuta av tystnaden och utsikten.
Trots att de båda två lockades till jobbet av enskildheten uppe i hytten arbetar de inte ensamma. Kranen har ett team på fyra till fem personer på marken som samarbetar med kranföraren.
– De är våra öron och ögon på marken, allting är ett teamwork, säger Jalonen.
Jacob HjortmanVänder konstruktioner på rätt köl
Den äldre kranen byggdes på 1970-talet har en lyftkapacitet på 600 ton. Den används främst för att vända skeppsdelarna rätt väg. Många delar konstrueras upp och ner, och då är det till exempel Jalonens uppgift att svänga på konstruktionen innan Fagerholm kan ta över och lyfta den på plats på skeppet.
– Att vända delarna till rätt sida är en viktig uppgift för en varvskran. Det är svårt att föreställa sig ett varv utan den kapaciteten, säger Fagerholm.
Den största skillnaden mellan dessa Goliath-kranar och de tornkranar som används vid byggarbetsplatserna är att de har två lyftanordningar.
– Det gör att vi har många flera krokar att hålla reda på, säger Fagerholm.
Varvet utbildar själva förarna för att kunna hantera de stora kranarna. Men utöver det är det samma yrkesexamen som krävs för andra kranar.
Jacob HjortmanRunt Star of the Seas, Icon of the Seas systerfartyg, som nu byggs står en mängd andra lyftkranar. De ser väldigt små ut när man ser ner på dem från den höga kranen. Där används även en gammal Wärtsilä-kran som flyttats från åstranden i Åbo.
Datawrapper/Mikael Heinrichs
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.