Det är dyrt och besvärligt att dö – tre månader för att få ett ämbetsbevis
Jag är lite på barrikaderna nu.
Anne Eriksson, väntar på en släktutredning
I juli 2020 skrev Yle en artikel om hur processen att beställa ämbetsbevis för en avliden person tar betydligt längre än normalt.
Det gäller både om man beställer via kyrkoförsamlingarna eller via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Bägge har på sistone gått mot mer digitaliserade system. De två systemen är inte sammankopplade.
Ett år senare har behandlingstiderna vid MDB förkortats från 7–8 veckor förra året till cirka 4 veckor, medan församlingarnas system fortfarande är onödigt tidskrävande.
Vid MDB berättar Ari Torkkel, enhetsdirektör för notarius publicus-tjänster och juridisk bekräftelse, att myndigheten där ska anställa fler personal till kundtjänsten.
– Idén är att med tiden förkorta tiderna ytterligare, säger Torkkel.
Svårt sälja dödsboet
Via församlingarna tar det just nu upp till tre månader att få en släktutredning för en avliden person.
En så lång väntetid kan orsaka till exempel ekonomiska problem för någon vars släkting gått bort.
För Pargasbon och Åbo Akademi-läraren Anne Eriksson, vars mamma gick bort i maj, försvårar det bland annat försäljningen av dödsboet.
Eriksson har nu väntat fem veckor på släktutredningen. För varje månad som bostaden står tom betalar hon bolagsvederlag för den.
– Jag är lite på barrikaderna. Om nu systemet digitaliserats borde det ju gjort det enklare, säger Eriksson.
När hennes pappa dog för fem år sedan fick hon släktutredningen på ett par veckor. Efter att hennes mamma dog var det flera som varnade henne om den numera utdragna ansökningstiden. Kusiner som förlorat en förälder, begravningsentreprenören och en jurist berättade att det kan ta flera månader.
Det här har absolut orsakat problem, folk går vilse i systemen.
Riitta Laine, byråsekreterare vid regioncentralregistret för Åbos församlingar
Till saken hör också att en bouppteckning måste göras inom tolv veckor efter att någon gått bort. Om det nödvändiga ämbetsbeviset inte hinner anlända innan det måste Eriksson be Skatteförvaltningen om en förlängning, något som Yle skrev om som ett allmänt fenomen i sin artikel.
ArkivAnsökningarna ska centraliseras
Orsaken till den långa behandlingstiden är att de finländska församlingarna som bäst håller på att introducera ett nytt system för ansökningarna.
Enligt det gamla systemet ska släktutredningen för en avliden person hämtas från alla församlingar som den avlidne var medlem i under sin livstid.
Det nya systemet innebär att man endast gör det från den sista församlingen som personen var medlem i.
Församlingar slås ihop till större enheter och meningen är att varje församling så småningom ska tillhöra något centralregister, så som det i Åbo. Centralregistren ska sedan utreda personens hela historia från början till slut, på alla orterna.
Om någon av misstag skickar ansökningen till en lokal församling, sänds ansökningen automatiskt vidare till det regionala centralregistret.
Under övergångsperioden har centralregistren ännu inte fått den större bemanning som behövs för att utföra det riksomfattande jobbet. I praktiken har det här lett till längre behandlingstider.
– En person utan barn kan ha kommit från en stor familj med många syskon, farbröder och så vidare. En sådan beställning med många arvingar kan bli jättelik, ett exempel på en riktig roman var en beställning med 42 intyg, berättar Riitta Laine, byråsekreterare vid Åbo regioncentralregister som handhar bland annat ämbetsbetyg och släktutredningar i hela regionen.
Folk går vilse i systemen
I teorin ska det nya systemet förenkla processen, men än så länge har det gjort den svårare.
Dels tar beställningen längre tid, dels är det krångligt att ha två system i bruk:
Under övergångsperioden är det fortfarande tekniskt möjligt att beställa släktutredningen från alla församlingar. Många känner inte till det nya systemet, säger Laine.
– Det här har absolut orsakat problem, folk går vilse i systemen.
Laine säger att församlingen kontaktar den som beställt ett bevis ifall det behövs.
– Då kan vi fråga om beställningar gjorts till flera ställen, och om inte kan vi berätta att de endast ska göra beställningen centralt, säger Laine.
Tillfälligt och långvarigt
Problemet är tillfälligt men har pågått sedan 2018 då det nya, centraliserade systemet togs i bruk parallellt med det gamla.
Meningen är att det nya systemet ska ta över helt och hållet i början av år 2022 men den tidslinjen är mer dröm än verklighet, säger Riitta Laine.
Hur länge övergångsperioden ska fortsätta är alltså oklart.
– Det är säkert många som drabbas av det här, säger Anne Eriksson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.