Desinformation och cyberattacker är en del av vardagen – ”Den nordiska modellen kan motverka hybridhot”
Teija Tiilikainen, direktör för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, säger att cyberattacker kan ses som modern krigföring. Foto: Erik Sandström/SPT
Ukrainakrisen var en väckarklocka inom EU och Nato, enligt Teija Tiilikainen, direktör för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (Hybrid COE). En rad nya hotbilder synliggjordes och ett par år senare grundades kompetenscentret med huvudkontor i Helsingfors.
Såväl militära hot som politiska och ekonomiska påtryckningarär bekanta från förr. Hybridhot är i sin tur ett samlingsnamn för så gott som alla andra sätt att påverka ett samhälle utifrån eller på ett sätt som går emot demokratiska principer.
— Öppna samhällen har vissa sårbarheter som skickligt utnyttjas emot dem, säger Tiilikainen.
Enligt henne pågår en brytningstid. Den folkrätt och de institutioner som byggdes upp efter andra världskriget utmanas av både auktoritära stater och icke-statliga aktörer. Därför är medlemmarna i både EU och Nato intresserade av att skydda sig, säger Tiilikainen.
— EU har sina instrument och Nato har sina, men det är viktigt att de här två kan samarbeta och identifiera luckor i säkerheten innan någon annan utnyttjar dem.
Teija Tiilikainen
Direktör för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot (Hybrid COE) sedan 2019.
Direktör för Utrikespolitiska institutet 2010–2019.
Statssekreterare vid Utrikesministeriet 2007–2008.
Har en bakgrund som forskare och var bland annat direktör för Nätverket för Europaforskning vid Helsingfors universitet 2003–2007.
Doktorerade vid Åbo Akademi 1998.
Kina, Ryssland och Iran
De nedrustningsavtal som slöts efter kalla kriget håller på att kollapsa. Samtidigt förekommer allt starkare kritik mot internationella institutioner som till exempel Världshandelsorganisationen.
— Aktörer som Kina, Ryssland och Iran upplever att den värdegrund, som de internationella institutionerna bygger på, inte motsvarar deras värden.
Också icke-statliga aktörer kan ligga bakom hybridhot. Tiilikainen nämner terroristorganisationer, kriminella nätverk och företag.
— Det finns företag som driver sin egen agenda, men det finns också företag som fungerar som mellanhand, och i själva verket representerar någon statlig aktör.
Förhållandet mellan Huawei och Kina väcker till exempel frågor. Huawei är världsledande på 5G, men skyddet av kritisk infrastruktur är en viktig del av att motverka hybridhot.
— Samhällssystemet i dagens Kina bygger på sådana värden att det är omöjligt att tänka att icke-statliga aktörer inte är lojala mot Kinas regim. Förhållandet definieras också av den kinesiska lagstiftningen.
Intresse för valpåverkan
Valpåverkan har förekommit bland annat i USA:s presidentval och i flera europeiska val, till exempel till förmån för EU-skeptiska Marine Le Pen i Frankrikes presidentval.
— En seger för Le Pen skulle ha varit ofördelaktigför EU:s enighet och försvårat bland annat den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Det skulle ha gynnat de aktörer som vill se ett svagt EU.
På våren blir det kommunalval i Finland, men Tiilikainen ser inte någon speciellt allvarlig hotbild om man jämför med exempelvis det kommande presidentvalet i USA. Det har konstaterats att Ryssland blandade sig i det amerikanska presidentvalet 2016 för att försämra Hillary Clintons chanser.
— i kan fråga oss vad någon kunde ha för intresse av att påverka slutresultatet i ett val. Till exempel kan USA:s presidentval ha en avgörande roll för landets utrikespolitik.
Omöjligt att faktagranska
Hybridpåverkan är en del av vardagen också i Finland och enligt Tiilikainen förekommer ständigt desinformationskampanjer och cyberattacker.
— Coronapandemin är ett exempel. Det sprids mängder av desinformation globalt,och pandemin har stärkt tävlingen mellan stormakter i stället för att de skulle samarbeta för att motverka smittan.
Dagens medieomgivning gör det enkelt att genomföra informationskampanjer. Informationskanalerna är så många att det blir praktiskt taget omöjligt att faktagranska innehållet.
Blir du inte paranoid av ditt jobb?
— Jag försöker tolka världen utifrån min forskarbakgrund. Världen är inte svartvit och det finns väldigt många faktorer som påverkar hybridhot och utrikespolitik. Ur ett bredare perspektiv är stormakterna inte de enda aktörerna i världspolitiken. Trots att det finns allt fler instrument för påverkan så har krigföringen till all lycka minskat.
— Jag hoppas att jag inte blir paranoid, tillägger Tiilikainen.
Samtidigt arbetar centret inte bara med hotbilder utan också meddet som kallas resiliens, alltså förmågan att hantera hot. Tiilikainen lyfter fram vad hon kallar den nordiska modellen som ett positivt exempel.
— I Sverige talar man om totalförsvar och i Finland om övergripande säkerhet. Alla delar av administrationen deltar i att göra samhället säkert och man kan säga att det gäller hela det civila samhället. Det ger oss en god utgångspunkt att motverka hybridhot.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.