Den som erbjuder framtidens hem redan idag kan vinna mycket
Kommer ni i håg sommaren 2005 då 55 000 människor besökte ett enda evenemang i Pargas? Fritidsbostadsmässan i Airisto Sandviken var enligt besökarankäten en av de mest lyckade någonsin. Kanske det delvis berodde på att mässan var den första som ordnats vid havet och i skärgårdsmiljö?
Besökare kunde inte bara besöka själva mässan utan det fanns en hel del annat program. Det ordnades exempelvis guidade rundturer med buss ner i Nordkalks dagbrott, Industrimuseet och andra hade speciella utställningar, Pargas företagare sålde kalkstenar för en euro styck. Det var många som såg till att besökare spenderade pengar i Pargas.
Trots att antalet besökare var hyfsat, jämfört med tidigare mässor, kostade det 200 000 euro mer än beräknat för staden. Av någon orsak hade det budgeterats för alla tiders besökarrekord, och med marginal. I den politiska debatten efteråt fanns det ändå många som ansåg att den pr-effekt staden hade fått var väl värd de extra pengarna. I relation till exempelvis då aktuella vägprojekt och skolreparationer uppfattades inte utgiften som särskilt stor.
Besökarenkäten från mässan, som ännu finns på nätet, tyder också på samma sak. Människor var redo att köra väldigt långa sträckor enkom för att uppleva fritidsbostadsmässan i Pargas. Och allt det andra som ordnades i Pargas gav säkert ett plus i kassan för många.
Så här drygt femton år senare är det förstås svårt att räkna ut den långsiktiga ekonomiska nyttan av mässan, men så är ju fallet då det gäller alla motsvarande stora eller små pr-evenemang.
I denna Bygga och Bo-tidning, med en upplaga på över 60 000, är det i alla fall logiskt att resonera kring boende och mässor och framtidens hem – samt de trender som nu verkar framträdande.
Tilltron till fritidsbostadsmässor höll i sig flera år efter Pargasmässan, som faktiskt var bara den sjätte någonsin. Bland andra Åbo stad hade långt gående planer på en egen mässa, på ön Kakskerta.
En ny detaljplan gjordes upp för området Harjattula på den östra ändan av ön, men så blev det besvärsrunda, som det brukar i Åbo. Detaljplanen vann hur som helst laga kraft i november 2016. Vid det laget hade ändå allt torkat in.
Det falnande intresset berodde inte enbart på Åbo. Vd:n för andelslaget bakom bostadsmässorna konstaterade 2016 att evenemangens framtid ”är under luppen”.
Det var något av en underdrift.
Fritidsbostadsmässorna ordnades först varje år, men sedan blev det längre mellanrum, och till slut ville ingen mer ordna sådana (förutom då Åbo, tydligen). Den sista ordnades i Kalajoki 2014 i Norra Österbotten, sedan var det slut. Padasjoki kommun övervägde faktiskt en mässa 2000, men det var nog aldrig mer än en lös idé.
Andelslaget Finlands Bostadsmässa har för närvarande inga planer på att återuppliva konceptet. Egentligen handlar det förstås inte om andelslagets ovilja. Om det finns en kommun – eller kommuner – som vill ordna en fritidsbostadsmässa, så fixar det sig säkert. Då ska konceptet säkert ändå vara annorlunda, för som det är nu känns uppdelningen i ”fritidsbostäder” och ”hem” något föråldrad.
Vi kommer sannolikt att få se nytänk under bostadsmässan i Lojo i sommar eller samma mässa i Nådendal året därpå. Om inte, är det verkligt underligt, för vi är på väg in i en väldigt stor omställning då det gäller hur folk vill leva och bo.
Coronaepidemins följder har redan märkts som en inflyttning till Kimitoön och Pargas, men det är inte en trend i sig självt, utan en synlig del av något som pågått en längre tid. Vi talar inte om en nostalgisk flytta till landet-trend, den utgör bara ett marginalfenomen i en värld där ”hemmet” allt oftare kan bestå av flera lägenheter eller hus, där folk bor i någondera, helt beroende på vecka och årstid och hur det nu råkar kännas bäst.
Allt fler väljer också numera att bo på hyra (de vill bo på hyra), enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT. Andra köper stora hus på mindre orter, omformar dem till aktiebolag och så blir ett hus en andrabostad för flera familjer.
Det är kanske så att bäst före-datumet har passerats för fritidsbostadsmässorna? Konceptet känns inte så värst rätt 2021.
I stället kan de som smider medan järnet nu är varmt vinna mycket på att vara lite modigare i marknadsföring och planering av nya bostadsområden. Det mesta på marknaden är trots allt ganska homogent, ser lika ut, samt utgår från den traditionella uppdelningen. Efterfrågan på nya bostadslösningar växer och den kommun eller stad som ser till att det finns andra än traditionella lösningar kan nå en helt ny målgrupp.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.