Mikael Heinrichs 22.02.2023 17:302

Arbetet med den nya lotsningslagen som behandlades i riksdagen i dag och slutligen på fredag har först och främst präglats av behovet att förbättra sjösäkerheten, men sakkunniga kritiserar den nya lagen som enligt dem öppnar upp för olika tolkningar.

I den tidigare lagen har det funnits ett dispensförfarande som gett mindre fartyg möjligheten att under vissa villkor beviljas dispens, det vill säga befrielse från skyldigheten att anlita lots.

Det här förfarandet har varit något av ett livsvillkor för många mindre rederier med regelbunden trafik till de mindre hamnarna längs med kusten – ett exempel är industrihamnarna i Pargas.

I det utkast som skickades på utlåtanderunda förra sommaren hade dispensförfarandet ändå tagits bort, men senare tagits in igen med annorlunda formuleringar.

Det nuvarande dispenssystemet har funkat bra

Riksdagens kommunikationsutskott har i sitt betänkande tagit hjälp av närmare trettio sakkunniga, bland dem Meriaura Groups styrelseordförande Jussi Mälkiä.

I den nya lagen slopas termen dispens i sig, men ett motsvarande förfarande som möjliggör befrielse från plikten att anlita lots finns ändå med i form av områdesspecifika certifikat.

I den nya lagen är det inte längre bruttodräktigheten som avgör möjligheten till befrielsen. Arbetsgruppen hade velat ha en övre storleksgräns för fartyg som kan beviljas dispens, men det förslaget noterade ministeriet inte.

Arkiv/Anja Kuusisto

– Det tidigare dispenssystemet har varit i bruk i omkring 30 år och det har fungerat bra och utan olyckor. Både vi och våra kunder, liksom andra mindre rederier, har vant oss vid praxisen. Tillsammans med de andra småtonnagerederierna är vi trots allt ingen helt liten aktör inom den finländska sjöfarten, säger Mälkiä.

Rederierna Meriaura, Rederi Ab Nathalie och Prima Shipping Group sysselsätter tillsammans mellan 300 och 400 anställda och står för en hel del av basförsörjningen då det kommer till livsmedels- och energitransporter i våra kustregioner.

Språkkrav en avvärjningsseger för inhemsk sjöfart

Ett annat orosmoment var språkfrågan, då man i utkastsskedet endast hade engelska som språkkrav för befälet som har certifikat för lotsdispens.

Att man ändå fick igenom språkkravet om att de förutom engelska ska behärska finska och svenska ser Mälkiä som en avvärjningsseger och som en viktig sak med tanke på Finlands sjösäkerhet och försörjningsberedskap.

– Det ska vi tacka politikerna för. Bland annat i Norge har saken diskuterats aktivt efter att man där öppnade upp lotsningen och bland annat släppte in ryska befälhavare. Det har talats om att det inte enbart handlat om handelssjöfart, säger Mälkiä.

Går det som med taxilagen?

Mälkiä menar att man med den nya lagen resonerat som så att ökad konkurrens ska leda till lägre kostnader – men han är inte alls övertygad om den saken.

– Jag ser den nya lagen som mer komplicerad och öppen för olika tolkningar, vilket leder till en massa onödigt arbete och i förlängningen högre kostnader för rederierna. Om man förnyar en lag, borde den bli tydligare och inte tvärtom.

Vad beror den utvecklingen på enligt dig?

– Det känns som att förståelsen för och kunskapen om sjöfarten försämrats i Finland. Branschen har ett visst imageproblem och det här förbättrar inte saken.

Med tanke på den inhemska sjöfartens framtid och kompetensen anser Mälkiä att man borde göra allt man kan för att göra branschen mer lockande – annars finns det en risk för att den inhemska sjöfarten utarmas.

Bergqvist oroad över kunskapsbristen hos ministeriet

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) som sitter i kommunikationsutskottet och Ålands riksdagsman Mats Löfström som var medlem i kommunikationsutskottet under den förra riksdagsperioden, har under lagberedningens gång fört fram samma oro för ökad byråkrati och ökade kostnader.

– Utskottet poängterar i sitt betänkande att reformen noggrant måste följas upp och vid behov vidta åtgärder för att trygga inhemsk sjöfart. Det här handlar om vår försörjningsberedskap och konkurrenskraft och det viktigt att vi inte sätter käppar i hjulen för vår inhemska rederiverksamhet, säger Bergqvist i ett pressmeddelande.

Hon för också fram en oro över kunskaperna gällande sjöfart inom kommunikationsministeriet och speciellt vid lagstiftningsarbete gällande sjöfart.

– Jag har vid ett flertal tillfällen reagerat över den bristfälliga kunskap kring sjöfart som finns vid ministeriet. De svar jag fått på de frågor jag har ställt vittnar om att sakkunskapen borde vara på en mycket högre nivå. Om detta inte rättas till kan det få djupa och allvarliga följder för hela Finland, konstaterar Bergqvist i pressmeddelandet.

Uppdaterad kl. 18.37, ordet ”lagstiftarna” i rubriken korrigerat till ”lagberedarna”.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln