Smidigare och säkrare trafik med ny förbindelse – men finns det pengar för ”Pargasleden”?
A1 Media/S:t Karins stad/ÅUNäringslivet och lokala politiker vågar hoppas på att S:t Karins västra omfartsväg ska kunna förverkligas, trots de dystra besked som Finansministeriet gick ut med i måndags om de svaga utsikterna för den offentliga ekonomin.
Pargas, S:t Karins och Egentliga Finlands landskapsstyrelse är alla överens om att vägavsnittet utan vidare borde komma med i Trafikledsverkets investeringsprogram för de kommande åtta åren. Annars riskerar projektet att helt falla i glömska.
Investeringsprogrammet ska publiceras i början av sommaren och har varit öppet för utlåtanden under början av året – och vägförbindelsen Kurkela–Kustö fanns inte med.
Mikael Heinrichs
Mikael HeinrichsPargasleden – vad menar man?
- Under den tid som Pargasleden diskuterats har namnet egentligen haft flera betydelser.
- Ursprungligen har man menat hela vägförbindelsen mellan Pargas och S:t Karins, där också de redan påbörjade broprojekten vid Rävsundet och Hessundet ingår.
- Nu då brobyggena redan är i gång syftar man för det mesta på vägavsnittet mellan Kurkelavägen i Auvaisberg i S:t Karins och Skärgårdsvägen på Kustösidan av Rävsundsbron. Där ingår bland annat en ny bro över Kustö sund, den så kallade Auvaisbergsbron.
- Den delen av helheten går också under namnen S:t Karins västra omfartsväg och vägavsnittet Kurkela–Kustö.
Enligt Trafikledsverkets statistik för 2021 (den färskaste som finns tillgänglig) är den genomsnittliga trafikmängden på vägavsnittet mellan Kalkvägsrondellen i Pargas och rampen till E18 i S:t Karins dryg 12 200 fordon per dygn.
Av den mängden utgör den tunga trafiken omkring 700 fordon.
En betydande del av den trafiken utgörs av fordon från och till industrierna i Pargas. Från Pargas rullar det på gummihjul ut cirka 40 långtradare med kalksten och omkring 100 långtradare med cement.
Säkerheten nummer ett
På maskinverkstaden Paramet Konepaja i Pargas menar vd Timo Tuominen att den nya vägdragningen mellan Kustö och Kurkela i S:t Karins med anslutning till motorvägen E18 i första hand är en smidighets- och säkerhetsfråga.
Mikael Heinrichs– För vår del handlar det främst om att trafiken skulle löpa smidigare och att säkerheten skulle bli bättre. Området kring Krossi i S:t Karins har många anslutningar och där är det ofta knepigt för den tunga trafikens chaufförer att hinna reagera på allt som händer runtomkring, säger Tuominen.
Maskinverkstaden tillverkar och monterar i första hand stora helheter som antingen transporteras vidare med långtradare (95 procent) eller till havs.
De nya broarna vid Hessundet och Rävsundet är självklart prioritet nummer ett med tanke på verksamhetsförutsättningarna, men en alternativ rutt skulle också tjäna sitt syfte.
Mikael Heinrichs– Vi har en hel del specialtransporter som kräver följebilar och som stockar till det i trafiken. Om det skulle finnas en alternativ rutt, skulle det utan vidare göra det enklare att planera transporterna vidare. Nu måste vi väldigt långt ta i beaktande vilka tider på dygnet våra transporter åker i väg.
Han påpekar att det rör sig en hel del fotgängare i trakten och att anslutningstrafiken är livlig i och med affärerna som ligger precis bredvid Kaarinantie, på det korta avsnittet mellan väg 110 och motorvägen E18.
– Dessutom är det vägavsnittet känsligt på vintern då där finns en liten backe där långtradare kan ha problem då det är halt, säger han.
Tre dyra minuter, eller?
Det nya vägavsnittet beräknas spara in i snitt tre minuter i restid i jämförelse med den nuvarande vägdragningen, men trots det är nyttokostnadsförhållandet exceptionellt högt (2,47 enligt NTM-centralens senaste uppgifter).
Det är en siffra man når bara i en handfull (riksväg 4 mellan Ring I och Ring III, Ring III mellan Gammelgård och Vandaforsen, riksväg 12 mellan Tammerfors och Kangasala och Kotka infartsväg) landsvägsprojekt av de tjugo som utvärderats för investeringsprogrammet för åren 2024–2031.
Men är tre ynka minuter faktiskt värt det? Nog enligt de utredningar som hittills publicerats.
A1 Media/S:t Karins stadDet är säkerhetsaspekterna och minskade utsläpp, framför allt från den tunga trafiken, som bidrar. Färre backar, färre flaskhalsar och färre trafikljus leder till en smidigare trafik med färre inbromsningar och accelerationer. Den nya vägdragningen får också nya gång- och cykelleder, vilket i sin tur beräknas öka antalet cykependlare.
Nyttokostnadsförhållandet i sig är ingen optimal metod för att jämföra olika trafikledsprojekt, men trots det kan man konstatera att Entimmestågets nyttokostnadsförhållande beräknas ligga kring 0,54. Ett värde på 1,0 betyder att projektet beräknas vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Det finns ingen uppdaterad prislapp – ännu
Projektchef Matti Kiljunen på NTM-centralen i Egentliga Finland säger att man inte ännu har någon konkret prislapp för vägförbindelsen Kurkela–Kustö, eftersom man i den pågående planeringen också räknat med förnyandet av den nuvarande bron över Kustö sund vid Papinholma.
Mikael HeinrichsDen senaste kostnadskalkylen som finns går på 55 miljoner euro, det vill säga knappt hälften av förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron tillsammans (128 miljoner euro). Men den kalkylen har redan några år på nacken.
Vägplanen för Kurkela–Kustö som påbörjades år 2021 skulle ursprungligen bli klar i mars, men på grund av utmaningar med bland annat jordmånen vid en del av de planerade underfarterna kommer den att bli fördröjd.
”Svårt att tro att man skulle spara bara tre minuter”
Pendlare mellan Pargas och Åbo skulle ta emot den nya förbindelsen med öppna armar.
En av dem är Pargasbon Wilhelm af Heurlin, som jobbar i Åbo och tar bilen (eller sommartid motorcykeln) in till Åbo de flesta dagarna.
– Jag har svårt att tro att man faktiskt skulle spara bara tre minuter på den nya vägen, det känns ju helt galet, säger han.
Sträckan efter Rävsundsbron fram till E18 med sina trafikljus känns enligt honom onödigt lång och omständig – och dessutom ofördelaktig för de S:t Karinsbor som förgäves försöker ta sig ut på Skärgårdsvägen utan att ha fördelen av ett eget trafikljus vid sin anslutning.
Mapcreator/Mikael Heinrichs– Jag brukar ibland tänka på de stackare som tvingas vänta på ”Pargaskorven” om morgnarna. Det känns ibland som att den aldrig verkar ta slut.
Han resonerar som så att miljöaspekterna med en ny vägdragning sannolikt skulle kompenseras med en kortare sträcka och minskade utsläpp, åtminstone på sikt.
– Å andra sidan sliter också elbilar som är tyngre mera på asfalten och med en kortare sträcka att köra skulle också det minska på slitaget.
Exakt hur den nya vägen kan tänkas påverka kollektivtrafiken vet man inte ännu. För busspendlare skulle den nya vägsträckningen sannolikt ändå innebära att trafiken antingen delas upp mellan två ruttalternativ i S:t Karins – eller att det blir aktuellt med ett bussbyte på S:t Karinssidan.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.