Förflytta dig till innehållet

Den mytomspunna misteln har etablerat sig i Åbo

Misteln är en helt ny art i Finland och för trädgårdsrådet Arno Kavi är det en häpnadsväckande upptäckt. Foto: Kim Lund


Vi kör längs Pansiovägen. Trädgårdsrådet Arno Kasvi har svårt att koncentrera sig på trafiken. I stället vill han titta på träden längs vägen för att spana efter mistlar.
Till slut stannar Kasvi vid en rad popplar i Pansio. Den exakta platsen vill han inte avslöja eftersom mistelns påstådda hälsofrämjande effekter kan locka till sig folk som plockar åt sig av växten.
Den svenska botanikern och professorn Carl von Linné skrev redan på 1700-talet att misteln kan användas mot epilepsi, yrsel och dysenteri. Senare har man forskat i om mistelns peptider kan användas till att döda cancerceller.
Mistelns gröna löv skiljer sig tydligt från popplarnas annars vinterbara kvistar och mistelkronorna är därför lätta att upptäcka.

Misteln har gröna blad också på vintern. Därför trodde man förr i tiden att den innehöll magiska krafter.


Misteln upptäcktes för första gången för några år sedan i Pansiotrakten och finns nu på 6-7 platser i närområdet.
Misteln är en främmande art i den finländska floran och trots att den är halvparasiterande buske vill Kasvi inte kalla den för en invasiv art.
Till skillnad från de skadliga invasiva arterna som hotar den biologiska mångfalden och som kan få stora negativa effekter på trädgårdar, jord- och skogsbruk och till och med på människans hälsa utgör misteln inget hot mot vår natur.
Kasvi beskriver ändå mistelförekomsten i Åbo som exceptionell.
– Den har aldrig tidigare påträffats som vild i Finland så det gör det hela väldigt intressant. Att misteln nu finns här är en indikator på klimatförändringen och att vintrarna har blivit varmare.

Misteln trivs bland annat i popplar som här i Pansio. Mistelns grenverk kan bli cirka en meter i diameter.


De närmaste orterna där misteln förekommer i vilt tillstånd är i Mälardalen och i östra Småland i Sverige. Där växer den framförallt på lind och lönn, men även andra träd som äppelträd, hagtorn och popplar kan vara värd för mistlar.
När jag frågar Kasvi hur den har kommit till Åbo slår han ut händerna och skakar på huvudet.
– Jag vet inte. Och det är det som är det märkliga.
En teori är att mistelfröna har slagit rot i värdträden genom flyttfåglar som transporterat fröna hit i sin avföring eller genom att fröna fastnat på fåglarnas vingar. Också det här kan ha ett samband med klimatförändringen.
När vintrarna blir varmare kan det komma nya fågelarter till Finland som har andra matvanor än de fåglar som annars finns här, säger Kasvi som själv har experimenterat med hur mistelfröna smakar för våra vanligaste vinterfåglar.
– Jag har en mistelkrans hemma, men inga fåglar har brytt sig om mistelfröna. Allt annat har nog smakat.
Nu hoppas Kasvi att ÅU:s läsare håller ögonen öppna då de rör sig i skog och mark. Han tar emot mistelobservationer och bilder på e-postadressen puutarharuissalo@utu.fi

FAKTA: MISTEL

Är en trädlevande halvparasit som suger näring ur sitt värdträd.
Den har sin egen fotosyntes och skadar inte värdträdet.
Exemplaren kan med tiden bli stora och klotformiga med en diameter på upp mot en meter.
Har gröna blad på vintern och upptäcks lättast då.
Har vita saftiga bär med ett klibbigt och segt fruktkött som bildar långa strängar som fastnar vid tunna kvistar där fröna kan gro. Förr kunde limmet användas till att fånga fåglar med.
Misteln är giftig, hela växten innehåller viscotoxiner som har irriterande egenskaper och kan ge magbesvär.
Trivs bäst i lövträd, men inte i ek och björk.
Ansågs förr besitta magiska egenskaper och man hängde upp mistelkransar i hemmet för att hålla onda makter borta.
Traditionen att pussas under misteln vid jul härstammar från det viktorianska England. Enligt seden var det fritt fram för en man att kyssa en kvinna som stod under en mistel, och det betydde otur för kvinnan att vägra.
I den nordiska mytologin sägs asaguden Balder har dödats av en mistelpil.

Källa: Den virtuella floran, Naturvårdsverket, Odla.nu

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter