Förflytta dig till innehållet

Den inhemska nypotatisen får egen festdag i juni

Arkiv/ÅU
Den nyinstiftade nypotatisdagen firas den 15 juni.

I det finska matårets kalender finns det temadagar för många säsongdelikatesser men den inhemska nypotatisen har man inte sett till – förrän nu. För att rätta till detta har man instiftat nypotatisdagen som i fortsättningen firas den 15 juni varje år.

– I det skedet av juni börjar det finnas nypotatis i hela landet ifall väderleksförhållandena är normala. Under midsommaren räcker det inhemska utbudet i allmänhet till för att täcka efterfrågan, säger regionchef Terhi Löfstedt från Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK i Egentliga Finland i ett pressmeddelande.

Mest nypotatis från Egentliga Finland

Nypotatisdagen har kommit till i samarbete mellan MTK, Åbo stad, Visit Turku Archipelago, Visit Naantali, Varsinais-Suomen ruokasektorin koordinaatiohanke och Åbo Stadscentrumförening.

Målet med dagen är att öka uppskattningen av den inhemska nypotatisen och förmedla information, bland annat om potatisodling och olika potatissorter.

Nypotatisdagen kan man i fortsättningen fira varje år till exempel i affärer, på torg och i restauranger.

– Det är rätt så naturligt att idén föddes just i Egentliga Finland eftersom mer än 70 procent av nypotatisen i Finland odlas i den här regionen. I Egentliga Finland odlade man år 2020 enbart under täckmaterial nypotatis på en areal som var hela 630 hektar stor berättar Löfstedt.

Först i skärgården

Sommarens allra första på friland odlade nypotatis tar man ofta upp i skärgården, i Rimito i Nådendal och i Houtskär i Pargas. Från Houtskär färdas potatisen till en början med hela fem färjor mot inlandet.

I Rimito firar man också nypotatisen i hamnen i Röölä där evenemanget Silli ja uussi peruni arrangeras den 10 juni. Också i Nagu firar man nypotatisen under festivalen De Vita Päron den 17 juni och i Åbo på den traditionella Neitsytperunafestivaali 16–17 juni i Bryggerirestaurang Koulu.

Nypotatisen har åtgång under valborgshelgen, på morsdagen och under examensfestveckoslutet – samt under midsommarhelgen. Störst är konsumtionen under midsommarhelgen, men det finns efterfrågan redan under examensfestveckoslutet i månadsskiftet maj-juni.

– Studentfestveckoslutet är för odlarna i vår region det första tuffa målet för frilandsodlingen. Eftersom det ännu inte finns någon stor produktion försöker vi komma in på marknaden så tidigt som möjligt och få ut vår egen produkt innan det övriga Finlands större volym, berättar odlare Sanna Lehtonen från Köylijärven tila i Merimasku i Nådendal.

Kvinna på huk i ett växthus fyllt av potatisplantorPressbild
Sanna Lehtonen är från Köylijärven tila som ligger i Merimasku i Nådendal.

Den inhemska nypotatisens säsong har börjat redan nu: de första småpotatisarna togs upp redan till valborg, en annan viktig säsong är mors dag. Under dessa högtidsdagar serverade man drivhuspotatis men redan vid tiden för examensfesten får man njuta av nypotatis odlad på friland.

Typiskt är att den tidigaste potatisen sätts i mars-april men i år har den kyliga förvåren och den snötäckta marken fått sättningen att dra ut en aning på tiden. Odlingen av nypotatis är ofta en kamp mot föränderliga väderleksförhållanden.

Annabelle mest eftertraktad

I Egentliga Finland har potatisodlingen långa traditioner, så även på Köylijärven tila. Sanna Lehtonens svärfar, far till maken Esko, utökade gårdens åkerareal avsevärt under 1980-talet och för närvarande odlar man nypotatis på en åtta hektar stor areal.

På Köylijärven tila sätter man flera potatissorter, i år Timo, Solist, Siikli, Colomba och Soraya samt den mest efterfrågade potatissorten Annabelle. Den har skuffat undan den av finländarna länge älskade Siikli.

– Annabelle har under de senaste åren blivit den mest populära nypotatisen och det verkar som om alla vill ha den! Tråkigt nog är den rätt besvärlig att odla för den är långoval till formen och den måste till stor del tas upp för hand eftersom den ramlar i marken från de minsta mellanrum i maskinen, berättar Lehtonen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter