Den första biträdande professorn i gerontologi på svenska satsar på konst och kreativitet inom äldrevården
Finlands linje är att de flesta äldre personer i åldern 75 och uppåt ska bo hemma, oavsett funktionsförmåga. Det ställer krav på hemtjänsten, hemsjukvården och hemsjukhusvården.
En som strävar efter att utveckla dessa områden är Heli Vaartio-Rajalin, Finlands och Åbo Akademis första biträdande professor i gerontologi på svenska.
Inom gerontologin forskar man om de fysiska, psykiska och sociala delarna av åldrandet.
Även de äldres förmåga och kvaliteten på deras service- och vårdkedjor är tema för vetenskapsområdet. Vaartio-Rajalins uppgifter är bland annat att utveckla attraktiva utbildningar och bedriva forskning, en satsning som finansieras av Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet.
Fokus ligger på Åboregionen och Svenskfinland men Vaartio-Rajalin poängterar att läget är ganska långt detsamma nationellt sett.
– I höst ansvarar jag för en nationell kartläggning om klient- och patientsäkerhet i hemförhållanden. Målet är att skapa nationella kvalitetskriterier för trygg vård hemma hos patienten.
Heli Vaartio-Rajalin
- Aktuell som: Åbo Akademis första svenskspråkiga (biträdande) professor i gerontologi. Jobbar nu på distans, men kommer att ha sitt arbetsrum i Åbo.
- Född: I Pertteli (S:t Bertils), som numera hör till Salo. Bor i S:t Karins.
- Studier och arbete: Sjukvårdskolan i Salo. Arbetade bland annat i Ekenäs och blev sedan lektor (2001) och utbildningsansvarig i vårdämnen (2006) vid Yrkeshögskolan Novia Åbo. Doktorerade vid Åbo universitet 2008 vid sidan av arbetet. 2017 började hon arbeta som docent vid Åbo Akademi, 2018 som forskare i hälsovetenskaper.
En utmaning då det gäller patientsäkerheten är att medelåldern är hög, och att de ofta vårdas av personer som är äldre. Det är också betungande för de anhöriga.
Konst inom äldrevården ett nytt projekt
Vaartio-Rajalin har varit forskare i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi sedan 2018. Hon har huvudsakligen forskat i hemvård och -rehabilitering med fokus på äldre- och omsorgsvården.
– Att föra in kreativitet och konst i äldrevården är en del av mitt arbete inom den närmaste framtiden, säger Vaartio-Rajalin.
Åbo Akademi har sökt finansiering för ett fortbildnings- och utvecklingsprojekt i Svenskfinland. Målsättningen är att inkludera konst som metod inom vården i utbildningarna för närvårdare och sjukskötare.
– Tanken är även att de som utför praktik kan föra metoderna vidare till praktikplatserna, till dem som redan arbetar inom vården.
”Det krävs kanske bara tre minuter för att sjunga en sång tillsammans”
Ett konkret exempel på hur konst kan användas är att skapa ett självporträtt tillsammans med klienten.
– Den äldre kunde till exempel få hjälp med att skapa ett självporträtt av modellera eller måla ett porträtt, beroende på funktionsförmågan. I samband med det diskuteras livets narrativ: Hurdant har livet varit? Vad vill personen och vilka rädslor eller glädjeämnen finns det? Genom att göra det här får vårdarna chansen att göra vården mera personcentrerad.
Att förbättra estetiken på vårdplatserna kan påverka den kognitiva förmågan och gestaltningsförmågan hos klienterna, enligt Vaartio-Rajalin.
– Konst och kultur kan också vara en del av att stöda personalens ork och arbetsförmåga, till exempel genom att ordna kreativa skapandestunder med klienterna.
Samtidigt tänker jag att det råder brist på personer inom vårdyrken i Finland. Hur ska de hinna förverkliga det här?
– Många tänker nog att de inte har tid. Men det finns möjligheter till exempel inom långtidsvården, där klienten och vårdaren känner varandra och har en god relation. Det handlar om att göra det till en del av rutinerna – det krävs kanske bara tre minuter för att sjunga en sång tillsammans och lindra patientens ångest, eller för att diskutera ett fotografi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.