Den förlängda läroplikten nu redo för riksdagsbehandling
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Torsdagen den 15 oktober godkände statsrådet lagförslaget om förlängd läroplikt och det går nu vidare för behandling i riksdagen.
Det är frågan om en historisk satsning på såväl jämlikheten inom utbildningen som på att höja kunskaps- och utbildningsnivån för alla finländare.
Varför behövs en sådan här reform? Därför att behovet att satsa på en höjd utbildnings- och kunskapsnivå är akut. För tillfället håller den generation som är född i slutet av 1970-talet på att förbli den mest utbildade generationen i det här landet. Denna fakta borde fungera som en varnings- och väckningssignal för hela samhället.
Sysselsättningsgraden för dem som inte avlagt någon examen efter grundskolan är för tillfället bara 45 procent och för dem som har en utbildning från andra stadiet över 70 procent. Trots detta blir varje år cirka 15 procent av alla unga utan en examen från andra stadiet.
I ett land som Finland, där åldersgrupperna minskar och man har uppskattat att grundskole-elevernas antal kommer att minska med en femtedel till år 2030, har vi helt enkelt inte råd att fortsätta på den bana vi är inne på nu. Därför behövs en strukturell reform, och att samhället börjar se en utbildning på andra stadiet som den miniminivå av kunskap och utbildning som alla unga bör skaffa sig.
Många av de som förhåller sig kritiskt till reformen har sagt att man istället för att satsa resurser på andra stadiet borde satsa på de tidigare åren. Det är klart att satsningar behövs på alla utbildningsstadier, och regeringen tillför även viktiga tilläggsresurser till småbarnspedagogiken och grundskolan.
Men det är även värt att poängtera att strategin med riktade åtgärder inte fört med sig de resultat man velat se. Under de senaste åren har man i Finland satsat på t.ex. ungdomsgarantin, projekt specifikt riktat till att minska antalet som avbryter sina studier på andra stadiet och på att stärka det uppsökande ungdomsarbetet.
Trots alla dessa satsningar har andelen 20-29-åringar utan en examen från andra stadiet segt hållit sig vid cirka 15 procent, under hela 2000-talet. Det är därför klart att en mer omfattande reform behövs.
Förlängningen av läroplikten innebär inte enbart att andra stadiet blir avgiftsfritt för alla barn och unga, utan den för även med sig viktiga bestående satsningar på bland annat studiehandledningen och elevvården.
I samband med förlängningen av läroplikten har vi inlett ett stort utvecklingsprogram för elevhandledningen, kommer att införa lagstadgade dimensioneringar ifråga om elevvårdstjänsterna samt kommer att inleda en ny modell för att minska antalet unga med långa frånvaron redan i grundskolan. De förberedande utbildningarna kommer även att reformeras och innehållet förnyas.
Men även avgiftsfriheten är ett viktigt steg för att öka jämlikheten inom utbildningen och för att förbättra många barnfamiljers ställning. Ett av de konstigaste argumenten mot förlängningen av läroplikten är att utbildningens avgiftsfrihet skulle vara en inkomstöverföring till de rikaste eller ett ”ideologiskt” färgat projekt. Utbildningens avgiftsfrihet är ju den ideologi som har styrt hela den finländska samhällsbygget.
Den avgiftsfria grundskolan har inte varit en historisk inkomstöverföring till de rika, utan istället en historisk satsning på jämlikheten. Nu utvidgar vi denna princip även till andra stadiet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.