Den enas skräp är den andras skatt – hos Keramia står återanvändning högt i kurs

en hög av kasserat porslin — Bland annat kasserat porslin använder sig tegelfabriken Keramia i Mjösund sig av.

Emilia Örnmark 04.09.2021 11:04

I tegelfabriken Keramia i Mjösund har cirkulär ekonomi och återanvändning redan länge utgjort en viktig del av framställningsprocessen.

Av de tegel och tunnare tegelplattor som tillverkas här utgörs 40 procent av återanvänt material, som till exempel tegelkross och kasserade wc-stolar.

Man med en tegelsten i handen — Keramias vd Heikki Ryöppy med nytillverkad tegelsten, producerad vid tegelfabriken av bland annat gamla wc-stolar. Denna tegelsten ska användas i bygget av bostadsområdet Bertelinkulma nära Åbo hamn.

Den viktigaste råvaran i tegel är lera, men också sand behövs för att göra teglen starka. Eget ler- och sandtag finns i närområdet, men dessa naturresurser försöker man spara på så långt som möjligt.

Därför används krossat resttegel från den egna processen i tegelproduktionen och till en viss del också porslinskross.

För att mala restprodukterna har fabriken en egen krossanläggning.

Maskineri och traktorer — Här krossas tegel och porslin till fint mjöl.

Vita högar med pulver och en skylt som säger porslin — Kasserat porslin som gått genom krossanläggningen.

Porslin från fabriker och hushåll

Porslinet kommer främst från porslinsfabriker, men en liten del är avfall från hushåll. Det kan handla om kasserat porslin från badrumsrenoveringar – så länge det är möjligt att sortera keramiken från andra material, som till exempel silikon, plast och metall. Det här förädlas sedan till ljusa tegel.

– För vår produktion är det materialet en liten droppe i havet, men lika bra kan vi ta emot det som att det förs någon annanstans, säger Keramias vd Heikki Ryöppy.

Små mängder porslin får Keramia också genom ett samarbete med Fiskars, dit folk kan hämta sina gamla serviser för återanvändning.

hög av bordsporslin — Kasserat porslin från Fiskars insamling.

ett berg av kasserat porslin — Ett porslinsberg!

Gärna skulle Keramia samarbeta med avfallsbolag, för att ta hand om deras porslinavfall. Problemet är främst sorteringen – någon måste separera porslinet från metall och annat material.

En utmaning för Keramia är att allt fler fabriker lägger ned eller flyttar sin verksamhet, vilket resulterar i att den sekundära råvaran tar slut.

Ryöppy ger som exempel samarbetspartnern Arabia, som för några år sedan lade ner sin keramikfabrik i Helsingfors och flyttade produktionen till Thailand.

– Då FN-steel i Dalsbruk ännu var verksamt använde vi glödskal därifrån som pigment i våra tegel.
Än finns det några svarta högar kvar med glödskal på fabriksområdet i Mjösund, men det mesta har redan gått åt.
Även restprodukter från pappersindustrin använder man i teglen.

ett slags garage och högar med svart pulver — Minne från FN-steel i Dalsbruk: glödskal

Lera från Kimito

I planerna finns också att ta emot lera, som är en restprodukt bland annat vid vägbyggen. Aktuell kunde bland annat leran från det nyss startade bygget av Entreprenörsvägen i Kimito vara.

Vägen byggs på lermark mellan industriområdet i Vreta och Kimito centrum. Just nu menar Ryöppy att projektet ser lovande ut för Keramias del – provsvar på leran får man på måndag.

– Kanske vi då kunde använda lite mindre lera från våra leråkrar i Böle, säger han.

Kan användas om och om igen

Tegel är en produkt som består av enbart naturliga material, några farliga ämnen hanterar man inte i fabriken. De egna tegelresterna är rena från murbruk och kan efter bränning användas igen hur många gånger som helst.

Stora högar av resttegel — Resttegel i väntan på att bli nya tegelprodukter.

– Allt material som blir över från vår egen produktionskedja använder vi på nytt. Det enda avfallet som produceras här är egentligen kontorspapper och plastförpackningar, säger Ryöppy.

Koldioxidutsläpp har man dock svårt att undvika vid fabriken, eftersom ugnen som bränner teglen måste hålla en värme på mer än tusen grader.

En hel del dieselolja går åt, men Ryöppy menar att denna miljöbelastning betalar sig tillbaka i och med att tegel är ett så långlivat material, som inte kräver underhåll.

Goda år i branschen

Enligt Ryöppy har det gått bra för Keramia de senaste åren, eftersom det byggs en hel del nytt i landet. Pandemin har inte haft någon större inverkan – de stora byggprojekten har fortskridit som normalt.

Keramia har redan en längre tid siktat in sig på stora byggnader i stället för egnahemshus. Det handlar till exempel om större höghus och om offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Ryöppy nämner till exempel bostadsområdet Bertelinkulma nära Åbo hamn.

Eftersom man inte fokuserar på egnahemshus har inte heller trenden att bygga i trä påverkat i någon högre grad. Enligt Ryöppy satsar den offentliga sektorn fortfarande på tegel, eftersom det är ett material som håller alla väder.

Tio miljoner tegel i året

I Keramia tillverkas ungefär tio miljoner tegel i året. 80 procent av produkterna stannar i Finland, medan resten exporteras till Sverige och Storbritannien.

Av Tiileris-koncernens tre fabriker i Finland är Keramia störst, både till volym och till antal anställda. Hela Tiileri har ungefär 100 anställda, av vilka drygt 40 jobbar i Mjösund. Många av arbetarna är från Kimitoön, men här arbetar också folk från Åbo, Bjärnå och Sagu.

Fotat från en upphöjning ner över ett fabriksområde — Fotot är taget utanför fabriksområdet. Keramia finns på KImitoön, i ändan av Mjösundsvägen.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln

Facebook Twitter WhatsApp LinkedIn Email