Den blomstertid nu kommer… också i år
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Detaljer av den här dagen minns ni resten av era liv, påstod jag häromåret i talarstolen på en studentdimission.
Den här vårens studenter – och alla andra elever/studerande också – kommer att minnas just den här vårterminen.
Den som innebar distansskola och då skolgången slutade utan egentlig avslutning, eller när den blev uppskjuten till augusti.
Och ändå kommer den blomstertid. Sommaren står för dörren.
Såsom med mycket annat i vårt samhälle har skolorna – eleverna, lärarna och övrig personal – visat hur anpassningsbara vi kan vara när något verkligen kräver det.
Ni är alla väldigt förtjänta av en ledig och fin sommar, en fin blomstertid!
Att anpassa sig är inte alltid så enkelt. De studenter jag talade till för något år sedan har redan tagit steget vidare i livet.
De jobbar eller studerar, vissa kan bo på andra sidan jordklotet vid det här laget. De har anpassat sig till ett mycket mer självständigt liv än det som i de flesta fall gäller för ungdomar i ett gymnasium eller under livet som ung i en familj.
Jag påstod något om det i talet, att de som har studentbetyget i sin hand samtidigt börjar skriva på nästa kapitel i sina liv. Sen sa jag väl något om vilka andra som måste anpassa sig, nämligen föräldrarna…
Att våga släppa greppet om sina barn, våga låta dem prova vingarna, göra egna försök och misstag, stöda men inte hejda, det är också en anpassningsprocess.
I talet drog jag paralleller till havsörnarnas ungar.
Den första tiden är de så totalt beroende av sina föräldrar, av att de hämtar föda till boet. Sedan lär de sig göra små utflykter själva, lär sig fånga mat.
Men det tar många veckor av övning i flyg- och fångstteknik innan de lämnar boet. I vissa fall vill de kanske komma tillbaka för ett tag igen. Fint är att många havsörnar gärna återvänder till den trakt där de har vuxit upp.
Att våga flyga, att lita på sina egna vingar, är inte enbart anpassning. Det krävs kunskap, det krävs mod och det krävs tillit. Också av den eller de som blir kvar i boet.
Kravet på mod att göra saker man aldrig gjort förut, på sätt man aldrig förr har testat, och kravet på tillit, det har präglat skolgången och studierna den här våren.
Den här så alldeles annorlunda tiden för elever, studerande, lärare och föräldrar har varit omtumlande.
Men den blomstertid nu kommer. Och sjunga om den med glädje, det kan vi väl?
Sången gör oss gott, oberoende av om eller vart vi flyger.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.