Definition av skärgårdskommun har nyckelroll i nya skärgårdslagen – men det här är också den knepigaste frågan

Hur en skärgårdskommun ska definieras är en av de viktigaste frågorna i arbetet med uppdateringen av skärgårdslagen. Detta enligt ett pressmeddelande från jord- och skogsbruksministeriet.
Ett webbinarium om just den här paragrafen i lagen ordnades av ministeriet på fredagen. I mötet deltog alla nuvarande skärgårdskommuner (åtta stycken) och kommuner med skärgårdsdel (fyrtio stycken). Dessutom deltog de välfärdsområden som verkar på skärgårdsområden.
Kimitoön representerades under mötet av näringslivschef Erik Lund, som även är föredragande i Kimitoöns skärgårdsnämnd.
Han förklarar eftersom systemet med statsandelar till kommunerna ska ses över till följd av vårdreformen och arbets- och näringslivsreformen är det viktigt att kunna definiera ett skärgårdsområde. Skärgårdskommuner (bland annat Pargas och Kimitoön) och kommuner med skärgårdsdel får nämligen skärgårdstillägg som en del av statsandelarna.
Enligt en ÅU-artikel i februari är Kimitoöns skärgårdstillägg 2024 cirka 2,65 miljoner euro medan Pargas får drygt 6 miljoner euro.
– Att uppdatera hela lagen är en lång process, men med just den här nionde paragrafen är det nu bråttom, säger Lund.

Index ska styra skärgårdstillägget
Målet är att införa ett skärgårdsindex enligt hur skärgårdslika förhållandena i en viss kommun är.
Indexet baseras på fyra typologier: yttre skärgård, mellanskärgård, inre skärgård och skärgård på fastlandet. Men indexet ska också beakta till exempel invånarantal, tillgänglighet och trafik.
Utgående från indexet räknas sedan den statliga skärgårdsfinansieringen för varje kommun. Ju högre index, desto större prägel av skärgårdskaraktär har en kommun.
Lund bedömer att det under mötet rådde konsensus om att den här frågan är svår. Enligt honom var åsikterna många, men mötet förlöpte utan dramatik. Men än finns inte några konkreta förslag och processen är således långt ifrån beslut.
Glädjande att fritidsbor nu ska beaktas
Lund ser som speciellt glädjande för Kimitoön och Pargas nyheten i laguppdateringen om att visstidsboende i skärgården ska beaktas.
– De använder också tjänsterna och meningen är att de ska fungera också för dem. Med det här startar en positiv spiral, säger Lund.
Nu rådande skärgårdslag är över fyrtio år gammal. En av de största förändringarna i skärgården sedan den trädde i kraft gäller just fritidsborna som har ökat i antal.
Skärgårdslagen omfattar bland annat också service i skärgården, miljöaspekter och trafikförbindelser.
En lång process
Redan under 2021–2022 ordnade skärgårdsdelegationen en turné i skärgårdsområdena runtom i landet, dit man bjöd in kommunala beslutsfattare och tjänstemän samt andra skärgårdsaktörer som fick säga sitt om ändringsbehoven.
Under åren 2022–2023 gjordes en bedömning om behovet att uppdatera lagen. Då fick kommunerna ge utlåtanden om vilka punkter de ansåg att var i behov av att uppdateras för att bättre motsvara dagens behov och verklighet.
Skärgårdslagens paragraf om skärgårdskommuner bereds just nu av en arbetsgrupp som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet, enligt ett pressmeddelande. Tidsplanen för beredningen har samordnats med reformen av finansministeriets statsandelssystem. Också välfärdsområden, bland andra Varha, får finansiering beroende av karaktär av skärgård.
Enligt preliminär tidsplan ska den nya skärgårdslagen träda i kraft 2027.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.