De vill bevara Johan Gadolins arv – ”kopplingen mellan den historiska kemisten och dagens samhälle är stark”
Mest känd är Johan Gadolin för sin upptäckt av grundämnet yttrium – en av de sällsynta jordartsmetallerna som idag är kritiska bland annat för produktionen av våra smarttelefoner.
Han kallas ofta kemins fader i Finland och är enligt många ett av Åbos största världsarv, åtminstone i klass med Paavo Nurmi.
Men olikt idrottsmannen har Gadolin inte fått den uppmärksamhet han förtjänar. Det anser Ulla Achrén, före detta förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi, Eva Costiander-Huldén, servicechef för ÅA:s bibliotek, och Johan Werkelin, akademilektor i molekylärvetenskap och teknik.
– Jag tycker vi lyfter upp vetenskapen för lite i den här staden, säger Achrén.
De skulle gärna se att Gadolin hedras i det planerade Museum för historia och framtiden, med en permanent, modern utställning.
Där kunde finnas ett virtuellt kemilabb för barn och vuxna, med till exempel VR-glasögon.
Johan Werkelin
Gårdagens fynd, dagens problembarn
Helt långsökt är det inte att just de här tre ÅA-profilerna är passionerade över Gadolin, som verkade som professor i kemi vid den Kungliga Akademien i Åbo åren 1797–1822.
För Werkelin och Achrén är det kärleken till kemin och det vetenskapliga arv Gadolin lämnat efter sig.
Johan Gadolin utgav den första svenskspråkiga läroboken i kemi strax efter att syre upptäckts. Ännu idag, två sekel senare, ger den intressant läsning, enligt Werkelin.
Grundämnet gadolinium, som hör till samma serie som yttrium, har fått sitt namn efter Gadolin trots att det upptäcktes först 1880, efter Gadolins död, av schweizaren Jean Charles Galissard de Marignac.
– På den tiden upptäcktes många nya grundämnen. Eftersom man inte fick döpa vetenskapliga upptäckter efter sig själv döpte han ämnet efter mineralet som det upptäcktes från, Gadolinit, till minne av Gadolin, säger Werkelin.
Idag utvinns gadolinium och yttrium inte längre i Europa utan i Asien och Afrika under dåliga arbets- och miljöförhållanden. Ämnena finns här, säger Werkelin, men politiska och ekonomiska incitament har allokerat utvinningen till avlägsnare ställen.
– Museet kunde ta Gadolin som ett case av det förgångna. Där finns en klar brygga till framtiden.
Johan Gadolin-trivia :
- Började studera kemi och fysik vid Åbo Akademi som 14-åring.
- Var skriftkunnig i sex språk.
- Under sin tid som professor vid Åbo Akademi introducerade han laboratoriestudier till undervisningen som en av de första i världen.
- Utvecklade en destillationsteknik som revolutionerade alkoholproduktionen och är en grundläggande princip inom industriell kemi.
- Gifte sig som 34-åring med 17-åriga Hedwig Magdalena Thielman och fick nio barn, varav sju överlevde till vuxen ålder. Efter att Hedwig dog gifte han sig med den 24 år yngre Ebba Katariina Palander.
- Var den andra personen att få ett grundämne (gadolinium) döpt efter sig, trots att det upptäcktes efter hans död.
- Grundämnet han själv upptäckte (yttrium) från samma mineral är uppkallat efter den svenska gruvan där ämnet hittades.
- Hans laboratorieutrustning och mineralkollektion förstördes i Åbobranden 1827.
- Var också intresserad av politik, industrialism, trädgårdsarbete, med mera, och var med och grundade ett antal föreningar.
- Bland annat Gadolinsgatan i Helsingfors och ÅA:s fakultetsbyggnad Gadolinia (som ska rivas) är döpta i hans ära.
Källor: Suomen kemian historia, ”Sir Johan Gadolin of Turku: The Grandfather of Gadolinium”
Ett eget museum den första idén
När det stod klart att ÅA-lokalerna Gadolinia och Axelia ska tömmas för nya Aurum tog Ulla Achrén initiativet till en motion till stadsfullmäktige i november 2018. I och med flytten ska en hel del av de lådvis med museala instrument och apparater föras till lager eller kastas.
Achrén föreslog att Gadolins laboratorium som finns kvar på Klostergatan 5 skulle återställas till sin ursprungliga form och att föremålen skulle föras dit.
Då var tanken att inrätta ett nytt museum i byggnaden.
Motionen togs positivt emot och staden tillsatte en arbetsgrupp. Men dåvarande tf museichef Kimmo Levä och också Achrén själv var realistisk: Att få ihop de sju miljoner euro som skulle behövas för renovering och drift verkade omöjligt.
I stället nämnde Levä Museum för historia och framtiden.
– Jag kontaktade museiansvariga och frågade om inte Johan Gadolin kunde få en enhet i det nya museet, säger Achrén.
Tusentals böcker är bevarade
Med utställningen vill de passa på att berätta Gadolins historia. Johan Gadolin var inte bara kemist, utan också trädgårdsmästare, medgrundare av Finska hushållningssällskapet, aktiv inom Läsesällskapet och Musikaliska sällskapet i Åbo, ölbryggeriföretagare, ekonom, teologiintresserad …
För bokhistorikern Costiander-Huldén är det främst kulturarvet och Gadolins unika boksamling som tilltalar. Johan Gadolins bibliotek består av cirka 3 200 band, och fick UNESCOS nationella världsminnesstatus år 2017.
Där finns allt från verk om gruvdrift och mineralogi, till nyttolitteratur inom lantbruk och brännvinsbränning. I samlingen ingår också morfaderns och faderns böcker, båda professorer inom naturvetenskaperna och biskopar.
Alexandra GranbergGadolins eget lärarexemplar finns också med, fullklottrad med tillägg och randanteckningar.
– Samlingen speglar samhällets och vetenskapens utveckling. Vetenskapen sekulariserades och Gadolin gav sig inte in på den kyrkliga banan som fadern och morfadern, säger Costiander-Huldén.
Virtuella element och interaktivitet
Olikt Gadolins laboratorieutrustning, som förstördes i Åbobranden 1827 och därför nu finns som kopior, räddades hela boksamlingen.
Biblioteket är inte tänkt att bli del av utställningen, den stannar vid ÅA. Men genom föreläsningar kunde verken medverka, tror Costiander-Huldén.
Med utställningen vill trion också utnyttja den undervisande aspekten och kopplingen mellan kemin och dagens teknologi.
– Det ska inte vara så att man bara ställer ut dammiga föremål, det ska vara interaktivt, säger Achrén.
– Där kunde finnas ett virtuellt kemilabb för barn och vuxna, med till exempel VR-glasögon och en handskbox där man får sticka in händerna och experimentera, säger Werkelin.
Åbo, Gadolins stad
I mars 2021 kallade nuvarande museichef Juhani Ruohonen till möte. Han konstaterade att Gadolin ”verkligen är en profil”.
Likt skylten som välkomnar till Åbo, ”Paavo Nurmis hemstad”, anser Achrén att Gadolin är minst lika värdig.
– För att upprepa (ÅA-kemisten) Mikko Hupas ord: Om Åbo fanns i USA skulle här hänga banderoller överallt som välkomnar till ”Gadolinstaden”.
Wikimedia Commons
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.