De upprätthåller Åbos luciatradition: ”Alla tider har sina ljusa sidor, även denna”
Snart femtio år har gått sedan Åbo krönte sin första lucia. Halva den tiden har Folkhälsan delat jobbet med sina huvudsponsorer, fotostudion Kameraboden och Aktia bank. Samarbetet med ÅU är ännu äldre än så.
– Det är en stor sak för en liten lokalförening att ha stöd av dessa, våra dolda sponsorer, säger Solbritt ”Soli” Finnberg, som är styrelseordförande för Folkhälsan i Åbo, och ”luciamamma”.
Traditionsenligt donerar banken smyckena, som brukar vara Kalevalas, till lucia och tärnor. Ett år fick Christian Holmqvist vid Aktia bank i Åbo också delta i kröningen och klä smycket över lucias huvud.
Vanligtvis är det före detta tärnor och lucia som sedan fäster smycket – som tidigare skett med säkerhetsnål – bakom nacken på årets ljusbärare. I år blir det annorlunda.
I och med allt strängare restriktioner och en brant uppåtgående kurva av nya fall i regionen, och hela landet, kommer kröningen och andakten att ske med bara tio personer på plats, inklusive luciatågets fem personer.
Två krig och en pandemi
Jyrki Hännikäinen, som äger Kameraboden, var Savolaxbo innan han blev Åbobo. Lucia blev han bekant med genom sin fru från Karis. För honom, som för många andra, betyder traditionen ljus i mörkret.
– Min dotter som blev student i år var ledsen då hon inte kunde fira stort, men hon kommer aldrig att glömma det här året. I alla tider, sämre och bättre, måste vi kunna se den ljusa sidan.
Coronavåren har drabbat den lilla fotostudion hårt. Men, säger Hännikäinen, firman har sett två krig och ska väl klara det här också.
Ännu måste vi däremot hålla ut några månader till.
– Nu när det skrivs mycket om att vaccinet kommer släpper folk loss och glömmer att vara varsamma. Vi är inte särskilt annorlunda än något annat land, ett stort utbrott kan drabba oss också.
Alexandra GranbergFotografen Markku Koivumäki har tagit luciabilderna å Kamerabodens vägnar i alla tjugofem år. Ursprungligen från Björneborg och uppvuxen i en helt finskspråkig miljö, var det inte förrän Koivumäki flyttade till Åbo som han upptäckte lucia.
Sedan dess har han märkt hur viktig traditionen är speciellt för äldre personer.
– Jag tycker om gamla traditioner, jag är på det viset gammalmodig. Nuförtiden tycker jag det finns för mycket nya, kommersiella ”traditioner”, så som Black Friday.
På tal om gammalt och nytt, under tjugofem år av luciafotande har Koivumäki också sett en förändring där. Tekniskt sätt är det krångligt att ta luciabilder, med ljuskrona och vit bakgrund. Men på senare tid har ett till element kommit till.
– Det är inte så lätt att få kandidaterna att le.
Hännikäinen instämmer och hänvisar till selfie-kulturen som fötts i och med sociala medier. Unga människor idag har helt enkelt en klarare idé om hur de vill se ut på bild, och fotografens jobb styrs dels av kandidaternas vilja.
– När jag tar bilden tänker jag på de äldre som lucia berör mest, vad lucia symboliserar för dem: glädje och positivitet, säger Koivumäki.
Att redigera fram en leende mun är möjligt med bildbehandlingsprogram, om så behövs. Men ögonen går inte att fejka, menar han. Där måste leendet synas naturligt.
Kanske särskilt nu, i denna munskyddsbeklädda tid.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.