Förflytta dig till innehållet

De syns inte, men de finns – de fyrbenta marodörerna i Åbo har ökat

Cecilia Juuti
Bild va ett hål i jorden där en råtta har grävt sig fram.
Hittar du ett sådant hål på gården kan det hända att en råtta har flyttat in. Bristfällig sophantering kan locka skadedjur till sig.

Pälsen hänger blöt på den mörka råttan som lunkar fram längs med åstranden. Den långa svansen släpar efter i vattenpölen på asfalten.

Råttor i gatubilden är en ovanlig syn i Åbo, men det betyder inte att djuren inte skulle finnas i staden. Tvärtom, på hösten är antalet råttor större än under resten av året.

Längs med Aura å och vid hamnen finns både råttor och råttbon.

– Råttor finns där det finns människor. Under sommaren har råttorna haft mycket föda och därför är stammen större på hösten. I år var äppelskörden dessutom god, vilket också lockar skadedjur som råttor till gårdarna, säger Jenni Vaarno.

Bild av en kvinna med vattentät jacka som poserar framför träd i höstskrud.Cecilia Juuti
Råttorna är skygga djur. Fast Jenni Vaarno jobbar som hälsoinspektör har hon aldrig sett en råtta i Finland, bara deras bon.

Vaarno är hälsoinspektör på Åbo stad och kartlägger var råttorna rör sig och ger råd om hur man blir av med dem. Enligt Vaarno kan mängden råttor i Åbo ha ökat under coronapandemin.

– Folk har varit mer hemma och hushållsavfallet är större än vanligt. Om man inte har ändamålsenliga avfallskärl kan skadedjur som råttor hitta till soporna. Vi vet inte den exakta mängden råttor i Åbo, men de verkar vara fler än tidigare år.

Städa undan ätbart

Sunt bondförnuft räcker långt om man vill förebygga att råttor och skadedjur hittar till gården eller huset.

Det viktigaste sättet är att se till att råttorna inte kommer åt mat.

Frukt och bär från träd och buskar, som blir kvar och ligga på marken, lockar till sig råttor. Om man lägger ut fågelmat vintertid, ska man göra det på ställningar som råttor inte kommer åt.

Bild av ett äppel på marken som har gnagmärken.Cecilia Juuti
Tandmärken i äpplen på gården är ett tecken på att det finns gnagare i trakten.

Alla sopkärl på gården ska ha lock och öppna komposter ska endast användas för löv och döda växter, inte för matavfall.

– I teorin kan råttorna tugga igenom ytmaterialet på kompostkärl, men de flesta moderna sopkärl som säljs är byggda så att råttorna inte kommer åt med tänderna för att börja gnaga. Jag har själv en kompost på gården och har inte haft problem med det.

Fastighetsägaren ansvarar för bekämpningen av råttor. För att öka vetskapen över råttorna i Åbo är det bra att meddela om observationer av råttor till hälsoinspektören.

Bekämpningen kan göras på egen hand med exempelvis fällor, men i svåra fall måste man kalla in privata företag.

– Råttfällor finns att få i de flesta affärer. Råttgift kräver däremot licens och används av företag som specialiserat sig på skadedjursbekämpning.

Ett växande problem

Flera hål leder in och ut ur sandhögen nära hamnen där råttboet, som Jenni Vaarno visar ÅU, finns.

Hon vet inte hur många råttor som finns i boet, men säger att flera redan fastnat i fällorna som ett företag för skadedjursbekämpning satt upp.

– Vi vet väldigt lite om råttorna och de rör sig främst nattetid. Råttan är ett smart djur och kan lära sig undvika fällorna. Fast man bekämpar dem tror jag aldrig vi slipper dem helt.

Bild av en sandhög med flera hål där råttor grävt sig in.Cecilia Juuti
Enligt Jenni Vaarno bygger råttor vanligen bon vid träddungar där det finns mat i närheten. Hålen är cirka tio till femton centimeter breda.

Trots att Vaarno jobbar med skadedjur, har hon aldrig sett en råtta i Finland. Det understryker hur skyggt djuret är.

– Jag tror att det finns mycket fler råttor i Åbo än de som kommer till vår kännedom. Mildare vintrar gör att skadedjuren hittar mat året om och trivs också i Finland.

Enligt Vaarno kan varmare klimat och bristfällig sophantering vara en orsak till att råttor tidigare varit en vanligare syn i södra Europa än i Finland.

– Råttorna sprider sjukdomar och den stökar till gården då den söker mat. Råttan är ett problem som ska tas på allvar.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter