Emilia Örnmark 01.01.2023 12:00

Vid köksbordet hos paret Jenni Lindström och Harri Kemilä i Dalsbruk finns inga oklarheter kring valet av diskussionstema. Här pratas det sotning och spisar.

– Tidigare pratade du om hundar, och det förstod jag ju inget av och jag pratade om spisar, säger Kemilä.

Bägge jobbar nu på Kemiläs sotningsföretag och uppskattar att ha en kollega och partner att ventilera arbetsdagen med. Som sotare träffar man sällan kolleger. Därför är gemenskapen inom Sotningsbranschens Centralförbund också viktig utöver den spetskompetens förbundet besitter.

Lindström blev i början av december färdig sotare och har lämnat jobbet vid Axxell Brusaby bakom sig. Där var hon ansvarig utbildare för yrkesexamen i djurskötsel med kompetenskunnande inom djurträning.

De tvååriga studierna slutförde hon på rekordtid, på bara tio intensiva månader. Slutprovet (som handlade om bland annat sotning, brandsäkerhet och ventilationssystem) avklarades på första försöket.

Närvaroperioderna vid Tampereen seudun ammattiopisto ordnas i Laukas norr om Jyväskylä medan den praktiska delen avklaras genom läroavtal.

Kemilä behövde en sotare till i sin firma

Lindströms helomvändning i arbetslivet har flera orsaker. Arbetsavtalet vid Axxell gick mot sitt slut och tankar om yrkesval kändes aktuella samtidigt som Kemilä hade långa köer i sin sotningsfirma.

– Första gången Harri frågade mig sade jag nej. Jag trodde då att jag är höjdrädd.

Men så var det alltså inte och nu njuter Lindström av ett fysiskt jobb – något hon alltid gillat.

Från att Kemilä sommartid varit fullbokad i upp till tre månader i ett sträck har köerna nu lättat. Men någon vecka kan kunderna fortsättningsvis få vänta på sotaren.

Emilia Örnmark

– Det bästa med jobbet är att man träffar folk hela tiden. Jag är en social person. Och så är ju utsikten en arbetsförmån! säger Lindström.

Kemilä håller med om det mesta, och lyfter även han fram fördelen med att få lära känna folk. Varje dag väntar sex eller åtta kunder. Antagandet att han känner de flesta på Kimitoön som har en skorsten stämmer bra.

Vidare uppskattar Lindström variationen i arbetet. Ingen eldstad är den andra lik och dessutom gäller det att hålla sig skarp och ajour med vad lagen säger.

Baksidan med jobbet är trånga pannrum, medan bägge gärna tar emot den utmaning en spis med många krökar bjuder på.

Mansdominerad bransch

– Som kvinna i den här branschen saknar jag ibland styrka. Det kan handla om att häva sig upp på en hög skorsten eller om att bära en tung kamin. Då måste jag fundera ut andra metoder, säger Lindström.

Hon uppskattar att det finns 20-30 verksamma kvinnor inom branschen i Finland och noterar ett välkommet uppsving.

Emilia Örnmark

Piporna räcker till på Kimitoön

Arbetsområdet är hela Kimitoön med skärgård, men sedan en ny lag år 2019 är det inget som hindrar paret att åka på uppdrag utanför öns gränser. Det händer dock mera sällan.

– Det finns nog pipor så att det räcker till här, säger Kemilä.

Med de höga elpriserna är det just nu dessutom allt fler som vill ta i bruk sina gamla eldstäder.

– Det här är nog aktuellt varje dag nu. Men om allt är i skick handlar det om en vanlig sotning innan man kan ta eldstaden i bruk, säger Kemilä.

Ett större projekt blir det om det finns sprickor, om kanalerna inte håller tätt eller om här finns främmande föremål. Kemilä har under de mer än tjugo år han sotat hittat allt från fågelbon, rysk ammunition från kriget och en gädda på sju kilo!

Emilia Örnmark

Jobbet är mer än att klättra på tak

Sotarparet slår gärna hål på uppfattningen om att jobbet handlar uteslutande om att klättra på tak. På taket är sotarna de facto bara en liten del av arbetstiden, vid sidan av inomhusarbete som att granska murar, sota spisar och putsa pannor.

Men då man väl är uppe på taket är den gyllene regeln att vara försiktig och att inte ha bråttom. Kemilä har inte ramlat ned från ett tak en enda gång med upplevt flera nära ögat-situationer.

– Två gånger har jag blivit uppe på taket då stegen fallit, en gång har jag trampat igenom taket.

Lindström poängterar att man måste ha respekt för höga höjder, vilket inte är samma sak som att vara rädd. Ett känt faktum bland sotare är att de som faller från tak är de jätterädda och de som inte alls är rädda.

Till sotarens obligatoriska säkerhetsutrustning hör faktiskt inte annat än arbetskängor. Användning av säkerhetssele är inte speciellt vanligt bland sotare i Finland, enligt Kemilä och Lindström.

Se till att ha stegarna i skick!

Då vi talar om säkerhet passar Lindström gärna på att komma med en påminnelse till husägarna: Det är på fastighetsägarens ansvar att se till det finns en fast väggstege och en fast takstege som leder till det på taket som ska servas.

– Vi har ju inte vingar. Men en sotare får säga nej. Jag säger nej ibland, Harri gör det inte lika ofta.

Det här handlar inte enbart om sotarens säkerhet – om det uppstår en sotbrand är det avgörande att man kommer åt pipan.

Emilia Örnmark

Hur tycker ni att Kimitoöborna sköter sina pipor?

– Folk är nog noggranna med att få allt kollat. Säger man till om att något till exempel behöver muras så blir det nog fixat, tycker Lindström och ger Kimitoöbörna pluspoäng.

För bostäder i användning året om är det obligatoriskt med en årskontroll.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln