Alexandra Granberg 23.12.2020 18:08

Nära hörnet av Universitetsgatan och Kristinegatan finns en trappuppgång, och på femte våningen finns en dörr som alltid står öppen.

De ungas skyddshus som drivs av Röda Korset tar emot unga människor, 12 till lite på 20 men de flesta mellan 16 och 19 år, som behöver stöd i vardagen.

I mars när stora delar av samhället lades på paus var det flera dörrar som plötsligt stängde. Ingen skola att fokusera på, inget bibliotek att fly till när ångesten trycker på.

I början av pandemin blev det paus en stund också i skyddshuset. Men inte för att Röda Korset satte lås på dörren.

– Folk ville kanske först inte söka sig till hjälp, dels av försiktighetsskäl, dels för att man tog en dag eller vecka i taget. Ingen tänkte väl då att pandemin skulle räcka så här länge, säger Susanne Etholen-Rättö, som är koordinator där.

Snart började ungdomar droppa in igen.

Det händer sällan att de fem sovplatserna är fullsatta, men varje dag, året runt, är där någon.

Alexandra Granberg

Nio anställda och cirka femtio frivilliga arbetar med skyddshusets två verksamheter: tillfällig övernattning och samtalsstöd.

Nytt för i år är att samtalsstödet också ges virtuellt, genom en chatt där du kan vara anonym. Dessutom har flera samtal förts via telefon, Skype och Teams.

Både vuxna och de unga själva kan ta kontakt.

Etholen-Rättö har inte märkt att samtalsämnena specifikt skulle ha ändrat. Däremot har hon känt att den nya situationen ligger som bakgrund till en del problem. Månader av distansarbete och minskade sociala kontakter har skiftat dynamiken.

Spänning blir konflikt

Av en undersökning som Nuorisotutkimusverkosto har gjort, framgår att 40 procent av unga som bor hemma har tillbringat mer tid med föräldrarna det här året.

Det kan leda till att konflikter och spänningar som annars finns där nu kommer till ytan. Det tror Kati Kyyrö, familje- och parpsykoterapeut som utvecklar digitalt familjearbete i skyddshuset.

– Oro gällande familjens ekonomi och arbete, och konflikter föräldrar emellan har blivit synligare för ungdomar. Situationen försvåras av att de inte kan ta distans från hemmet som normalt, genom hobbyer eller vänner, säger Kyyrö i ett pressmeddelande.

Andra ämnen som unga vill diskutera handlar om framtidsångest, och en press från omgivningen att välja rätt och ”bli något”. Pressen kan komma från skolan, föräldrarna, eller mer allmänt från samhället.

För minderåriga kan problem med skolan eller vänner, och ensamhet belasta.

Allmänna ångestkänslor som är svåra att namnge är vanligt för unga i alla åldrar.

– Inga problem är för små. Ta hellre kontakt för tidigt, innan problemen blir värre, säger Etholen-Rättö.

Alexandra Granberg

För många är hemmet ett tryggt ställe, en fast punkt mitt i kaoset. För dem kan julen betyda ljus i fönstren, alltför mycket mat och fest med de närmaste.

Många har inte den tryggheten, många fler än vi i Finland vill tro, säger Etholen-Rättö.

– Jag läste precis om en flicka som önskade sig en duschtvål i julklapp. Det är nog så att de som inte har mycket har verkligen lite.

Både stress och ensamhet intensifieras

För en del av dem som bor ensamma – och det är många i Finland, över en miljon enligt Statistikcentralens siffror ifjol – blir ensamheten tydligare på julen.

För andra betyder julen mer stress och alkohol. Familjegräl blossar upp. Ett otryggt hem blir ännu otryggare.  

Skyddshuset är menat som ett tillfälligt härbärge, där unga som behöver någonstans att pusta ut får sova några nätter.

Om någons vistelse drar ut flera dagar, tar personalen kontakt med vårdnadshavare eller eventuellt en relevant myndighet för att reda ut hurdan hjälp ungdomen behöver, berättar Etholen-Rättö.

Det finns de som stannar bara en natt, och så finns det de som kommer tillbaka.

Varje jul sover någon ung människa i skyddshuset. Frivilliga tar emot dem, klär granen och dukar ett julbord.

Idag på julafton finner någon ung människa lugn och ro på Universitetsgatan.

Alexandra Granberg

Dela artikeln