Stefan Holmström 16.12.2017 04:00

Det är sällan ett finländskt livsmedelsföretag fått så omfattande publicitet som Fazer, då bolaget gick ut med sitt nya gräshoppsbröd, ”Sirkkaleipä”.
Dagstidningar, finanstidningar och all världens nyhetssajter gav massor av utrymme åt det nya brödet, som innehåller hussyrsor, Acheta domesticus.
Brödet, av vars vikt endast tre procent utgörs av syrsor, gav en imponerande avkastning i synlighet. Själva temat, insekter i livsmedel, har såklart varit på tapeten en tid. Därför är det kanske lite konstigt att inget annat livsmedelsbolag hunnit ut med något motsvarande.
Brödet säljs tillsvidare på få ställen. Den som är nyfiken på syrsor i livsmedel hittar sannolikt mycket lättare Esboföretaget Entocubes granola. Den produkten har observerats i butikshyllor också i vår region.
Granolan har varit till salu med följande säsongsmässigt fyndiga slogan:
”Benjamin Syrsa nu också på julbordet!” (Samu Sirkkaa myös joulupöytään).
En syftning på Benjamin Syrsa i Disneys julprogram, alltså.
Granolan tillverkas i Österbotten i samarbete med livsmedelsföretaget Foodwest. För den som undrar så är ”granola” i praktiken det samma som müsli, den förstnämnda skiljer sig bara så till vida att den är rostad.
Entocube siktar på både den inhemska och den europeiska marknaden – i framtiden ännu längre, rapporterade Yle Österbotten. Det här med ”ännu längre” kan bli en utmaning, för insekter är inte direkt ovanliga som livsmedel i andra delar av världen.
Uppskattningsvis var tredje människa äter insekter redan nu. Över två miljarder, alltså.
Många äter just syrsor, men myror är föda i många länder, likaså insekter som befinner sig larvstadiet. Det är kanske också skäl att precisera begreppet ”syrsor”. Det är inte synonymt med gräshoppor, men syrsorna hör till samma grupp inom den biologiska systematiken, hopprätvingarna. Desto längre ska vi inte gå här, eftersom det lätt blir något av en överkurs.
Det som skett nu är en följd av att Jord- och skogsbruksministeriet nyligen besluta omtolka EU-förordning. Det har varit möjligt att föda upp och sälja insekter – så länge som de inte marknadsförs som mat. Istället har insekter sålts som exempelvis köksdekorationer – och ingen kan ju förbjudas att äta sådana. Det enda kloka har här varit att tillåta också försäljning.
”Vi utgår från att de företagare som redan är i branschen har handlat förnuftigt och att verksamheten nu kan fortsätta öppet. För konsumenter och den lokala livsmedelstillsynen är det bra att denna tillväxtbransch nu får gemensamma handlingsmönster”, sade Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör, i ministeriets pressmeddelande.
En klok utveckling av insektbranschen förutsätter klara spelregler och övervakning, eftersom ”köksdekorationsstrategin” inte kunde pågå i all evighet. Trovärdighet är nödvändigt om de nya företagen ska växa.
Frågan om insekter är ”bra” har många dimensioner. Rent miljömässigt handlar det om hållbar proteinproduktion. Hälsomässigt kan insekter också erbjuda alldeles specifika fördelar. Otto Selenius, som studerar vid Åbo universitet, har för sin gradu undersökt insekter och matsmältning: Det visade sig att det uppstår nedbrytningsprodukter som gynnar tarmens goda bakterier.
Insekter i livsmedel har också en antiinflammatorisk effekt, de kan sänka kolesterolvärden samt förebygga tumörer. Allt är såklart inte bara solsken i myrstacken: det finns också insektproteiner som påminner om skaldjursproteiner. Det här bör beaktas av dem som är allergiska mot räkor, påpekar Selenius, som ville se mer forskning.
Det största hindret handlar säkert om attityder. Det finns de som aldrig skulle äta livsmedel med insekter som ingrediens. Den här frågan är ändå så gott som irrelevant, eftersom attityder och kostvanor har en tendens att förändras drastiskt med tiden.
Klassiska exempel är sniglar, ostron och hummer. Alla har varit fattigmansmat som ingen bättre bemedlad skulle ha rört. Väldigt få åt förr svampar i Finland, de uppfattades av de flesta inte ens som teoretisk föda, inte ens då det var svält.
Uppfattningen om vad som är mat förändras. Därför är det inte så viktigt att fokusera på någon slags pr-kampanj för insekter i livsmedel. Det verkar nämligen redan finnas en kritisk massa då det gäller utbud och efterfrågan.
Då ett stort företag som Fazer håller sina känselspröt ute, följer säker andra efter. Och det skadar inte om det finns de som kan erbjuda lite mer lyxiga produkter, som Åboföretaget Entis, som kommer med insektssnacks till julen (se gårdagens ÅU).
”Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. Nu i början var tanken att satsa på produkter som är lätta att ta till sig och vi kände därför att snacksformatet var en bra inkörsport”, säger Iida Hokkanen, marknadsföringsansvarig på Entis.
Det finns ett positivt surr kring det här. Förhoppningsvis sporras också folk i Åboland och Åbotrakten att överväga ett företagarskap. Insektuppfödning kunde säkert bli en huvud- eller bisyssla för många. Frågan handlar egentligen om vem som hinner först ut och erövra marknaden.

Stefan Holmström
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln