Maja Meurman 03.08.2023 05:02

För ett år sedan flyttade Ronnie Snellman med familj tillbaka från Sverige till sitt eluppvärmda frontmannahus i Räntämäki i Åbo. Det blev dags att teckna ett nytt elavtal, och i elkrisens värsta tider blev alternativen allt sämre ju längre familjen väntade.

Nu sitter de, precis som tusentals andra, fast i ett tvåårigt elavtal med ett elpris på 27 cent per kilowattimme.

Det skulle innebära en månatlig elräkning på över 600 euro, om inte familjen hade tagit till sig varje knep för att spara el.

Ingen återvändo

Ronnie Snellman säger att avtalet som Åbo småhusförening gjorde med Åbo Energi inte kändes så oförmånligt då han tecknade det, men att det nu i efterhand grämer.

– Då vi fick offerten lät priset inte så illa, då många avtal låg på mellan 30 och 50 cent per kilowattimme. Vi såg också möjligheten att spara genom att använda börsel, men det kändes inte värt för oss att vakna mitt i natten för att sätta på tvättmaskinen, säger Snellman.

För tillfället ligger Åbo Energis billigaste tidsbundna elavtal på 11,79 cent per kilowattimme, och börspriset kan ofta ligga nära noll.

Snellmans familj kan inte säga upp sitt dyra elavtal till följd av en klausul, eller fälla som Snellman kallar det, som skulle tvinga dem att betala ett straffpris som motsvarar elkonsumtionen tills avtalsperiodens slut.

Förut har straffpriset i jämförbara situationer legat på några tiolappar.

– I efterhand förstår jag att det hade varit fiffigt att använda börsel tills de tidsbundna avtalens priser sjönk, men då vi tecknade avtalet bara steg de och vi skulle nog inte ha vågat vänta. Jag är inte direkt bitter, men hämnas på Åbo Energi genom att minska elkonsumtionen så att de ändå får mindre pengar.

Och minskat sin elkonsumtion har familjen definitivt. De sparar ungefär 200 euro i månaden genom allt från enkla knep som att ta kortare duschar, till större energisparande installationer.

Värmer duschvatten i bastun eller på vedspisen

Ronnie berättar att ungefär en tredjedel av hushållens energiförbrukning kan spåras till användningen av varmvatten. Ett av hans bästa tips till andra som sitter fast i dyra elavtal är därför att duscha med vatten som värmts i samband med bastubadande eller på spis.

Snellman bytte själv ut bastukaminens rör mot ett som har en vattenbehållare som värmer duschvatten då bastun värms.

Familjen använder dessutom en campingdusch för att smidigt duscha med vattnet som värmts i vattenbehållaren.

– Behållaren betalade sig tillbaka på en månad. Med elpriser som vårt kostar en sex minuters dusch ungefär en euro, vilket blir mycket i längden för en fyrapersoners familj med aktiva barn.

Maja Meurman

Familjen har fyra fungerande eldstäder, vilka de använde aktivt under vintern. Både Ronnie och frun Anniina kan jobba hemifrån, och därmed elda också under dagarna.

I köket finns en gammal vedspis, som enligt Ronnie blir väldigt varm.

– I ett skede planerade vi faktiskt att renovera köket och föra bort spisen, men nu är vi glada att den är kvar. Vi använder vedspisen för uppvärmning av huset, och kan samtidigt laga mat eller värma stora kastruller duschvatten på den.

På spisen står en kaminfläkt, som sprider värmen från spisen runt i våningen.

Maja Meurman

Plåtugnen värmer hela övervåningen

I husets övervåning, där sovrummen är belägna, finns en plåtugn.

– Vi använde den förut bara för ”mysvärme”, men i vintras stängde vi av värmeelementen och eldade i den varannan dag. Den ackumulerar mycket värme, så våningen hålls varm i ett par dagar.

För att värmen skulle röra sig mellan föräldrarnas sovrum där plåtugnen finns, och barnens sovrum, installerade Ronnie en värmeflyttare.

– Det är tre tysta fläktar som genom ett ventilationshål i väggen för värmen mellan rummen.

Eftersom familjen eldade ofta under vintern blev luftkvaliteten ändå dålig, vilket Snellman löste genom att installera en värmeväxlare.

– Värmeväxlaren tar in frisk luft som inte är iskall. Sådana installeras i alla nya hus, medan gamla hus som vårt får in frisk, men kall luft genom källaren. Värmeväxlaren tar till vara 70–80 procent av värmen, och är därför en investering som också höjer husets energiklass.

Maja Meurman

Solpaneler blev snabbt lönsamma

Redan för flera år sedan investerade Snellman i solpaneler.

– Folk var då skeptiska och trodde inte att de skulle vara lönsamma. Då krisen kom visade sig de ändå vara en väldigt lukrativ investering.

Han påpekar att solpanelerna automatiskt gjorde honom mer energimedveten, och att de höjde värdet på huset.

Snellman optimerar panelerna genom att sätta på diskmaskinen och golvvärmen i huset då solen skiner.

– Eftersom vi inte använder börsel har vi inte ett Home Assistant-system, som optimerar elanvändningen så att elen förbrukas då börspriset är som lägst, men vi maximerar manuellt solpanelerna.

Maja Meurman

Lärde sig knepen via Facebook

En del av knepen har Ronnie själv funderat ut eller hört av bekanta, men en stor del lärde han sig via en finländsk Facebookgrupp om energisparande, med 30 000 medlemmar.

Via Facebookgruppen lärde sig Snellman exempelvis hur man optimerar användningen av en luftvärmepump.

– Genom att låta fläkten blåsa för fullt tar man faktiskt vara på värmen. Det var något jag aldrig hade kommit att tänka på förut.

Snellman fick även reda på saker man absolut inte ska göra då man försöker spara energi.

– Man ska inte stänga av varmvattenberedaren, vilket jag tidigare hade tänkt att skulle vara en eventuell lösning om man reser bort. Vattnet ska inte vara ljummet, eftersom bakterier då trivs i det. Bara genom att låta bli att använda varmvattnet sparar man mycket.

Förutom investeringar av olika slag sparar familjen el genom att ta korta duschar och sänka temperaturen i huset.

– Vi sänkte temperaturen från 20 grader till 18 eller 19, och i sovrummen 16 eller 17 grader. Vi brukar också växla temperaturen enligt när vi är hemma och i vilka rum vi umgås i. Inte har kylan varit ett egentligt problem, men vi har blivit vana vid yllesockor.

Under det första året av två har familjen med sina många metoder sparat ett par tusen euro. Med den summan åker familjen på hösten till södern för första gången.

– Det här har varit en rolig resa och en utmaning vi fixat tillsammans som familj. Vi har både sparat stora summor och lärt barnen att tänka till gällande sin elförbrukning.

Maja Meurman

Maja Meurman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln