De oppositionella fick vatten på kvarn
Kommunalvalet flyttas fram med två månader. Är det ett gigantiskt misslyckande eller ett godtagbart beslut?
Svaret beror på perspektivet. För de flesta finländare rubbas vardagen inte det minsta. Däremot har man kanske en åsikt om beslutet. Hur mycket färgas den åsikten av hur man i övrigt ser på landets coronapolitik?
Kritiken mot beslutet har varit massiv.
Justitieminister Anna-Maja Henrikssons avgång har krävts, justitieministeriets kapacitet till framförhållning har ifrågasatts och THL:s matematiska modeller har häcklats.
Således bekanta element från de coronaoppositionella: ministrarna agerar fel, tjänstemännen är inkapabla och THL överdriver coronafaran.
Ur demokratisynpunkt är val heliga. De ska behandlas med respekt.
Därför är frågan om kommunalvalet av annan kaliber än de flesta andra av coronaårets oväntade piruetter.
Har landets ansvariga beslutsfattare behandlat kommunalvalet respektlöst?
Justitieministeriets tjänstemän anklagas för att inte ha förberett sig på att ordna val i det tuffa coronaläge som Finland förväntas stå inför under de närmaste veckorna.
Tid har funnits. Men har det funnits incitament?
Justitieministeriets högsta tjänsteman, kanslichef Pekka Timonen, säger (HS 8.3 2021) att ingenting i höstas indikerade att Finland under våren befinna sig i en brant stigande smittspridningsfas.
I januari däremot klarnade den brittiska mutationens förväntade följder under vårmånaderna. I februari föreslog därför ministeriet för de politiska partierna (samtliga partisekreterare) att valet skjuts fram. Förslaget sköts enhälligt ner.
Man kan bara spekulera i reaktionerna om beslutet att skjuta fram kommunalvalet hade fattats redan i ett tidigare skede. Sannolikheten är stor för att beslutet hade hånats som överförsiktigt, i samklang med den kritik som riktas mot allt från restaurangstängning till distansundervisning.
Och vad hade de efterkloka sagt om kommunalvalet planenligt arrangerats i april och valdeltagandet sjunkit till under 50 procent? (Valdeltagandet i förra kommunalvalet var 58,8 procent.)
Risken för ett lågt valdeltagande är en av de viktigaste faktorerna i kalkylerna kring för- och nackdelarna med ett framskjutet val. Valdeltagandet har i sin tur indirekta effekter på valresultatet då partierna antingen gynnas eller drabbas av hur många och vilka grupper av väljare som tar sig till valurnorna.
Helgens uppseendeväckande matematiska modeller från THL indikerade en möjlighet till mellan 2 600 och 11 170 coronasmittade den 18 april. Sådana siffror avskräcker naturligtvis vilken valarrangör som helst och har utpekats som utslagsgivande för beslutet om att skjuta fram valet.
Omsider visade det sig att de dramatiska kurvorna varken var prognoser eller innehöll en modell där de kommande veckornas restriktioner tagits i beaktande.
Veterligen var partisekreterarna informerade om detta, men fattade ändå beslut om att skjuta fram valet – på inrådan av hälsomyndighetens expertis.
Dessvärre ger THL:s skräckscenarier vatten på kvarn åt dem som misstror bevekelsegrunderna för den politiska ledningens coronabeslut. Det kan i sin tur få följder för hur man förhåller sig till restriktioner och påbud.
År 1917 fick finländarna allmän och jämlik rösträtt i kommunalval. Innan dess var den kommunala rösträtten beroende av hur mycket man betalade i skatt. Endast de förmögnaste hade rösträtt och stora befolkningsgrupper var utestängda från vallokalerna.
Beslut om den jämlika rösträtten fattades under en ovanligt turbulent period i Finlands politiska historia, endast månader innan inbördeskriget bröt ut.
Hur kommer historieskrivningen att se på det finländska coronaåret 2020-2021?
De personliga minnena kommer att kretsa kring hur vi distansarbetade, bar ansiktsmasker, missade begravningar och studentkalas, ställde in resor.
I nationens historia kommer det framskjutna kommunalvalet att noteras. Senast kommunalval sköts upp var under krigsåren 1939-1944 (om man undantar beslutet som år 2016 permanent flyttade valdagen från höst till vår).
År 1917 fattades – trots kristider – ett beslut som på lång sikt förstärkte den bräckliga, tidiga finländska demokratin.
Att Finland i fredstid tvingas skjuta fram ett kommunalval tolkas av vida kretsar – i samtiden – som ett mastodont misslyckande. Oppositionens Jussi Halla-aho (Sannf) tar till brösttoner och varnar för sänkt tröskel att också i framtiden rubba fastslagna valdatum.
Trots pågående kristid är det svårt att se att den finländska demokratin är hotad av ett framskjutet kommunalval. Däremot orsakar beslutet praktiska bekymmer inom kampanjorganisationerna, valmaskineriet, kommunalförvaltningen och medierna.
Vilka följderna blir för tilliten till den politiska ledningen och landets coronastrategi återstår att se. Försvagat förtroende i kombination med coronatrötthet kan göra det utmanande för beslutsfattarna att hålla balansen på den allt bräckligare vårvinterisen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.