De gräver sig ned till 1600-talet – fynden är ändå få i Åbo stads förra ”bättre kvarter”
Stefan HolmströmGropen på tomten i korsningen av Auragatan och Slottsgatan i Åbo förflyttar sig snabbt. Dag för dag öppnar arkeologerna en ny del av parkeringsplatsen – och täcker igen det som har hittats.
– Vi har hittat kritpipor, keramik, porslin, fajans. Det är typiska fynd, säger arkeolog Jani Vidgren från företaget Muuritutkimus.
Tidsmässigt sträcker sig groparna som mest ned till 1600-talet. Djupare lönar det sig inte att gå eftersom det äldre Åbo inte sträckte sig så här långt. Den stenfot som finns kvar är så ny som från 1800-talet.
– Vi har hittat betydligt mindre än vad vi räknade med, då man tänker på platsen. Det här har ändå senare varit stadens bättre kvarter, säger Vidgren.
Det här verkar ändå ha inneburit att gårdarna har hållits renare än i andra delar av Åbo, därför är fynden få.
Stefan HolmströmDet finns också annat som skiljer platsen från många av de grävningar som Muuritutkimus har gjort i Åbo, som under Salutorget och på Åbo slott.
– Den här platsen har varit ganska torr. De arkeologiska kulturlagren är tunna, säger Vidgren.
På den här platsen är Åbohistorian faktiskt bara en halvmeter djup. Torr jord innebär också att organiska material som läder och ben har försvunnit.
Det betyder inte att groparna inte skulle ha bjudit på funderingar. På ett ställe hittades en lång och fin stenläggning som ser ut att ha varit en kullerstensgata, men den är belägen innanför en husgrund. Har huset kanske byggts ovanpå en äldre gata?
Det har också dykt upp en stor sten som inte riktigt passar in i det huspussel som avslöjas i de uppgrävda markskikten, säger Vidgren.
Stefan HolmströmDet är faktiskt inte ens meningen att det nu ska ges svar på frågor som kan uppstå. Grävningarna i Fortunakvarteret är en preliminär kartläggning, en förberedelse inför bygget av stadens nya förvaltningsbyggnad.
Det som görs nu ska vara klart före midsommaren.
Muuritutkimus har också kontrollerat i vilket skick pålning och stockgrunder är under närliggande hus.
– Med de här grävningarna vet vi vad som finns här under så att det inte kommer överraskningar och förseningar när man sedan ska avancera med det projektet, säger Kari Uotila, vd för Muuritutkimus.
Stefan HolmströmDet finns en hel del fakta, då de nuvarande husens har dokumenterats tidigare. Trähuset som stod där som p-platsen är nu revs någon gång mellan 1958 och 1973, det exakta datumet råkar Vidgren inte nu ha i sina papper.
Det nya i den här utgrävningen är att Muuritutkimus första gången har använt en ljusradar (LIDAR) med en mobiltelefon. Med det optiska mätinstrumentet i en mobil har den tredimensionella kartläggningen förenklats ytterligare. På företagets webbsida finns länkar till 3D-bilder från utgrävningen.
– Jag är väldigt nyfiken på att testa nytt och automatisera. Kanske robotar kunde gräva? Det är ändå de yngre som vill ut och göra fältarbete, skämtar Uotila.
Han har själv varit med om det mesta i utgrävningsväg i Åboregionen. Salutorget, Katedralskolans gympasal, koleragravarna och Kustö slott, bara för att nämna några.
– Om inte annat så kunde vi ha robotar som bär våra hinkar eller sortera det vi hittar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.