De ger ut bok om kusliga historier i Åboland
Färsk utgåva. F.v. Li Näse, Anne Bergström, Helen Honkasaari och Nanó Wallenius med varsitt exemplar av den nya boken. Bild: Adrienne Westerback.
Underhållande men skrämmande.
Det är den färska boken ”Elden som förvandlades till en oxe – Berättelser om folktroväsen, häxor och djävulen i Åboland” i ett nötskal enligt skaparna.
Berättelserna i boken kommer alla från olika håll av den Åboländska skärgården och har gjorts i samarbete med de svenska lokalmuseerna.
– Det har varit viktigt för oss att lyfta fram den lokala historien genom de här berättelserna, säger Li Näse, museichef i Sagalunds museum i Kimito.
Anne Bergström, museiamanuens i Pargas hembygdsmuseum, instämmer.
– Och att göra folkloristiken mera lättillgänglig. Forskningen på det här området kan ofta vara ganska svårsmält, tillägger hon.
Det finns mycket sensmoral och lärdomar i gammal folktro menar Bergström.
– Det är historier om hur en ska leva och vad som händer om en bryter mot reglerna, säger hon.
Kusliga historier. Den nya publikationen ”Elden som förvandlades till en oxe – Berättelser om folktroväsen, häxor och djävulen i Åboland” innehåller mörka och mystiska berättelser med lokal prägel. Bild: Adrienne Westerback.
”Det mörka Åboland”
Idén till boken föddes efter att Bergström och Näse deltagit i ett seminarium kring den svenska faktaboken ”I Arns fotspår” för några år sedan. De blev väldigt imponerade av projektet och ville göra en Åboländsk variant.
För ungefär ett år sedan började därmed projektanställda Helen Honkasaari samla material.
– Projektet har vi kallat för ”Det mörka Åboland”, för vi sökte ju lite kusligare historier, säger Näse.
Materialet kommer till största delen från arkiv och tidigare tryckta källor, men också från de Åboländska museernas egna samlingar.
– Vi blev väldigt förvånade över mängden material som fanns. Det var överraskande mycket, så vi har fått utelämna en hel del, säger Anne Bergström.
Hon tillägger att de också gjorde ett upprop där folk hade chansen att bidra med egna berättelser, men fick inte många svar.
– Ambitionen har ändå varit att prata med folk, vilket vi gjort och det har varit till stor hjälp, säger Helen Honkasaari.
För att undvika eventuella känsliga situationer har de bestämt att historierna måste vara minst hundra år gamla eller äldre.
Lång men rolig process
Bakom bokens mörka illustrationer och layout står grafiska formgivaren Nanó Wallenius och kollegan Roeland Vanheesbeke.
Alla bilder är illustrerade för hand med viss digital hjälp.
– Det har varit otroligt intressant att få ta vara på detaljer ut berättelserna, säger Wallenius.
– Bilderna har också en förmåga att ger mer liv i historierna, inflikar Honkasaari.
Hela projektet har varit en lång process, där de första visionerna fått utvecklas och förändras.
Wallenius har inte formgivit en bok förut. För Honkasaaris del är det här också första gången hon deltar i ett liknande projekt.
– Det har varit kul att få jobba med lokala, småmysiga historier, säger hon.
En andra bok är redan i planeringsskedet. Den kommer att innehålla historier om lokala mord och spöken.
– Vi hoppas kunna ge ut den i slutet av året, men vi får se om vi hinner få den klar tills dess, säger Li Näse.
Elden som förvandlades till en oxe – Berättelser om folktroväsen, häxor och djävulen i Åboland
Vad: Publikation om mörka och mystiska historier från hela Åboland
Arbetsgrupp: Helen Honkasaari, Anne Bergström och Li Näse
Illustrationer och layout: Nanó Wallenius och Roeland Vanheesbeke
Utgivare: Pargas hembygdsmuseum och Sagalunds museum
Till salu: I lokala museer i Åboland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.