De flesta fel i vården vet vi inte om – den som anmäler en kollega drabbas ofta av diskriminering, mobbning eller uppsägning säger Åboforskare
En av vårdbranschens sämsta sidor kommer fram i ny forskning i Åbo. Forskningen tar fram förseelser i vården och negativa konsekvenser för dem som avslöjar dem.
Disputand Johanna Wiisak vid Åbo universitet vill att hennes slutledningsmodell för avslöjande av förseelser ska användas för att förändra situationen.
I avhandlingen kommer det fram att 70 procent av anställda inom vården har upptäckt eller misstänkt felaktigt beteende i arbetet.
Förseelserna varierade från att vara oetiska till rent av brottsliga. De vanligaste var felaktig eller otillräcklig vård till följd av personalbrist, osaklig behandling av patienter och arbetsplatsmobbning.
– Förseelserna försämrar arbetsplats- och patientsäkerheten samt patienternas och de anställdas välmående och känsla av människovärde, säger Wiisak.
Undersökningen gjordes innan coronapandemin, vilket enligt Wiisak innebär att resursbristen och förseelserna troligen blivit ännu allvarligare.
Nästan hälften av de som avslöjar en förseelse blir själva bestraffade
Omkring 76 procent av förseelserna inom vården avslöjas till närmaste chef. Det är högst ovanligt att en förseelse avslöjas utanför organisationen, till medier eller myndigheter.
– Det kräver mod att avslöja en kollegas felaktiga beteende. Runt 40 procent av de som har avslöjat en förseelse har själva blivit utsatta för negativa följder, som diskriminering eller mobbning på arbetsplatsen, eller i värsta fall uppsägning.
Huruvida en person som avslöjar en förseelse råkar ut för negativa följder eller inte beror enligt Wiisak på arbetsplatsens kultur.
– Trots att personen som avslöjar en kollegas felaktiga beteende gör det för att förbättra arbetsplatsen och vården, tar alla inte emot det på ett bra sätt.
I en stor del av fallen ledde avslöjandet heller inte till några konsekvenser för personen som handlat fel, eller till ändringar inom organisationen.
Maja MeurmanMoraliskt mod krävs
Wiisak har utvecklat en beslutsmodell, som beskriver hur och varför en person avslöjar en förseelse trots den stora risken för negativa konsekvenser.
– Tankegången hos en person som upptäckt eller misstänker en förseelse och tänker avslöja den är logisk och baserad på personens värdegrund. Personens syfte är att förhindra att det fortsätter hända eller händer på nytt, förklarar Wiisak.
För att avslöja en förseelse inom vårdbranschen krävs det enligt Wiisaks forskning moraliskt mod. Wiisak har även undersökt bakgrundsfaktorer till det mod som krävs för att avslöja en kollegas felaktiga beteende.
– Personerna tenderar att vara högre utbildade, extroverta samt ha en hög självkänsla. Därtill känner de ett socialt ansvar och respekt för sitt eget yrke.
Wiisak säger att hennes forskningsresultat kan utnyttjas av vårdbranschens ledare och lärare, forskare samt politiker för att förebygga och förhindra förseelser.
– Det är viktigt att miljön på arbetsplatserna blir mer öppen och att man för diskussion om etiskt handlande inom organisationen och med hjälp av sakkunniga.
Därtill behövs det enligt Wiisak bättre processer för att anmäla och förhindra missgärningar. Riktlinjer för en etisk strategi borde dras genom politiska beslut.
Johanna Wiisak
- Aktuell som: Disputerar i vårdvetenskap vid Åbo universitet på fredag.
- Avhandlingen heter: “Whistleblowing for wrongdoing in health care – from identification to action”.
- Född: 1982 i Forssa.
- Utbildning: Blev klar sjuksköterska 2005, studerat och forskat i vårdvetenskap.
- Jobb: Projektforskare vid Åbo Universitets vårdvetenskapliga institution.
- Familj: Man och tre barn.
- Fritidsintressen: Motion och politik. Är invald i Egentliga Tavastlands välfärdsområdesfullmäktige.
Korrigering 11.5 kl. 16.14 ordet närförman korrigerat till närmaste chef.
Hej! Du har alldeles rätt. Vi har nu korrigerat termen till närmaste chef. Mvh Katarina/ÅU
Bra artikel – men vad är en närförman? Närmaste chef heter det väl.