De bästa idéerna kläcks på gräsrotsnivå – sedan ska de ”bara” förverkligas
Onsdag klockan 18. Då kan förhoppningsvis så många Åbobor som möjligt logga in för att kolla in när vinnarna i Tänd Åbo-tävlingen presenteras på en virtuell avslutningstillställning. En finalshow kunde det väl kallas, trots att de tolv vinnarna redan har avslöjats.
Tävlingen, vars mål var att finna nya idéer för att utveckla centrum, samlade 71 förslag, i två olika tävlingsklasser. På måndagen valde stadsstyrelsen i Åbo, på förslag av stadsdirektör Minna Arve, att hela tolv av dessa idéer skulle klassas som ”bäst”. Det klarnar väl också på onsdag hur prissumman i levande centrum-kategorin, 20 000 euro, ska fördelas. Samma pott för alla kunde säkert vara korrekt.
Den andra tävlingskategorin innefattade byggprojekt. Deltagarna skulle vara specialiserade inom fastighets- eller områdesutveckling. Den kategorin är minst lika viktig, men ur invånarsynvinkel är säkert levande centrum-klassen mer intressant. Den handlar om verklig gräsrotsplanering.
Det är nästan så man kan se framför sig hur någon har stannat upp, tittat omkring sig, och tänkt: ”Här borde det finnas…” Och så får andra kommentera och understöda visionerna.
På onsdag får vi också veta vem som har kläckt alla vinnande idéer. Nu är de noterade enbart som ”privatperson” eller ”organisation”.
Det bästa med Tänd Åbo-tävlingen är kanske det att den i sig självt är en helt egen lokal idé, eller i alla fall en lyckad variant av motsvarande på andra håll.
– Vi har tittat på hur andra städer i Finland och utomlands genomfört tävlingar för att få idéer. Men vi har inte stött på en lika omfattande stadsutvecklingstävling, sade projektdirektör Riitta Birkstedt i höstas.
Tävlingen utgör ett bra komplement till den så kallade medborgarbudgeten, den första deltagande budgeteringen i Åbo. Också här var kunde vem som helst delta med idéer – och för vart och ett av stadens åtta storområden hade reserverats 100 000–150 000 euro.
Den här nyheten samlade imponerande 348 förslag.
Resultatet, då? Listan över alla vinnande bidrag är för lång för att läggas upp här, men vi kan ta storområdet Nummisbacken–Hallis, som fick flest röster. Där ska detta ske: Områden i utkanten av staden omvandlas till ängar, Korois udde ska utvecklas för rekreationssyfte och bänkar och fruktträd ska placeras ut i Nummis centralpark. Inte illa.
Det hela känns som ett helt nytt, medvetet tankemönster i Åbo. Visst har det alltid funnits sätt för invånare att bidra med idéer och ibland till och med delta på något sätt för att visionerna ska bli verklighet, men systematiken i Tänd Åbo-tävlingen och invånarbudgeten är på helt annan nivå.
”Tanken är att invånarna är de bästa lokala experterna”, uppgav Åbo stad då den första deltagande budgeteringen lanserades. Och visst är det så. De flesta av de idéer som nu vaskats fram är så gripbara och konkreta att vi bara kan hoppas att de kan förverkligas inom en rimlig tidsrymd. En lyckad ny öppning av Åbo, utan tvekan.
De idéer som nu inte kom till final kan möjligtvis också bli något i framtiden, kanske i någon annan form. Om inte annat så kan de säkert inspirera andra som vill göra något för närmiljön.
Flera av förslagen i levande centrum-kategorin ger en wow-känsla, en insikt i hur man utgående från enkla vardagsobservationer kan bidra till stadens utveckling.
Det kanske bästa med tävlingsresultaten från gräsrotsnivå är att de inte är mastodontprojekt, presenterade med illustrationer där solen alltid skiner. Sådana går det lätt inflation i.
Medborgarbudgeter och idétävlingar har tillämpats på framgångsrika sätt i många städer och länder. Det viktiga är att de avslutas på rätt sätt. I Åbo har det verkliga jobbet i praktiken inte ens inletts, trots att tävlingarna är avgjorda.
Det svåraste kvarstår: Det ska bli något av idéerna!
Då det gäller Tänd Åbo-tävlingen har det nämnts att förslagen ska vara sådana att de kan förverkligas innan Åbo stad fyller 800 år 2029. Så länga ska ändå ingen behöva vänta. Alla de konkreta lokala idéerna kan och bör bli verklighet mycket snabbare. Risken finns nämligen alltid att små projekt kan råka i skymundan för andra, stora projekt.
I det här sammanhanget är det viktigt att inse följande: Vad stärker mer uppfattningen om en invånarvänlig stad än det att många människor i framtiden kan peka på något trevligt och lyckat i Åbo centrum och säga: ”Jag hittade på det där”, eller ”Vi var med och förverkligade det här”.
Lyckad gräsrotsplanering kan betyda mycket för Åbo stads varumärke och image i den allt hårdare kampen om invånare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.