De är beredda att rycka ut från Kimito varje dag under dygnets alla timmar
Från vänster: Släckningsman Rasmus Nyback, kårchef Sture Holmström och vice kårchef Hasse Korsström. Foto: Emilia Örnmark
Efter branden vid Kimito kvarn i Påvalsby förra helgen har de lokala brandkårerna på Kimitoön fått en hel del positiv respons, både från allmänheten och av den jourhavande brandmästaren.
ÅU:s reporter besökte brandstationen i Kimito för att träffa några av de frivilliga som rycker ut då det brinner på Kimitoön. På plats är kårchef Sture Holmström, vice kårchef Hasse Korsström och släckningsman Rasmus Nyback.
De tar feedbacken gällande släckningsarbetet i Påvalsby med ett lugn: Även om branden vid kvarnen hör till de större på Kimitoön, ser de uppdraget som ett i mängden. De frivilliga väntar sig inte feedback, de gör sitt bästa ändå.
— Men visst känns det ju bra, säger Holmström.
Kimitoöbrankårerna var först på plats då det brann vid kvarnen i Påvalsby. Foto: Tom Simola
Jobbar enligt grundklareringar
Brandmännen ser dock den fördelaktiga vindriktningen som den största orsaken till att branden i Påvalsby inte spred sig till närliggande byggnader.
För att lyckas med ett uppdrag på bästa sätt följs vissa grundklareringar.
— Först räddar man människoliv, sedan egendom, säger Nyback.
Allt kraftigare poängteras dock i dag att man inte ska riskera sitt eget liv.
Annat brandmännen tar i beaktande vid en brand är just vindriktningen och till exempel att organisera så att alla utryckningsfordon får plats vid olycksplatsen.
Alla brandmän har sin egen tilldelade uppgift enligt på vilken plats i bilen de sitter.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkVilken plats man sitter på i brandbilen avgör vilken uppgift man har på olycksplatsen. Foto: Emilia Örnmark
Kimito FBK har långa körsträckor emot sig
Även om principen är den att man släcker husbränder inifrån, har Kimitoöbrandkårerna för det mesta de långa avstånden emot sig. Efter en körsträcka på 15 minuter eller mer är de ofta en redan övertänd byggnad de möter, som man förstås inte går in i.
— Därför gäller det nog att man kan första handsläckning, tipsar FBK:arna allmänheten.
Alltid redo
För medlemmarna i alarmavdelningen gäller det att vara beredda på utryckning dygnet runt. Brandmännen får larmen direkt till sin egen telefon, och då gäller det att släppa allt man har i händerna och ta sig till brandstationen så snabbt som möjligt.
All utrustning är alltid redo för utryckning. Foto: Emilia Örnmark
För Kimito FBK brukar det ta kring fem minuter innan teamet är redo för start från brandstationen. Den som inte är på plats då hinner inte med på utryckningen, vilket sätter vissa begränsningar gällande var på ön brandmännen kan bo eller jobba.
Även om företagarna kan tänkas ha större frihet att komma och gå på jobbet som de vill har också de som jobbar som anställda fått lov av arbetsgivaren att lämna jobbet för en utryckning.
— De flesta är företagare, vilket har sina fördelar också i att vi genom dem har nyttig kunskap på många olika områden, säger Holmström.
Första timmen får de frivilliga klara sig själva
Då ett larm gäller en husbrand på Kimitoön startar per automatik alltid också en stegbilsenhet från Salo, men eftersom den är framme först efter en timme får Kimitoöbrandkårerna till en början klara sig själva.
Larmcentralen avgör hur många enheter som kallas till platsen.
Enligt Holmström är mottot att räddningsstyrkan ska vara överstark, därför kallas alltid många enheter till platsen, även om det ofta går så att flera kan vända om innan de nått fram.
Då den första enheten är framme klarnar olyckans omfattning och man kan arrangera det fortsatta arbetet.
— Att 20 enheter är larmade, som till branden i Påvalsby, betyder inte att 20 är på plats. Dessutom kan en enhet utgöras av till exempel en chefsbil, förklarar Holmström.
Vid en brand där alla Kimitoöns frivilliga brandkårer är på plats, måste en annan brandkår bemanna stationen i Kimito: en uppgift som brukar tillfalla Bjärnå FBK.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkKimitos fina brandstation, som detta år fyller fem år.
30 övningstimmar i året
Holmström förklarar att Kimito FBK som förening har ett uppdrag, och följer ett släckningsavtal man ingått med räddningsverket. Föreningen får en årlig avtalsersättning.
Räddningsverket kräver inte att de frivilliga har jour.
— Men på övningstimmarna finns det krav. Förutom att det krävs att man gått en grundkurs på sextio timmar, är minst arton år gammal så ska man ha trettio övningstimmar i året för att få vara med på utryckningarna, säger Korsström.
Under övningarna tränar man att hantera utrustningen och övar olika scenarion.
För dem som gått påbyggnadskurser och är behöriga för till exempel räddning på höga höjder och rökdykning ingår också övning i det.
Också för en frivillig brandman gäller det förstås att vara i fysiskt bra skick, även om det än så länge inte finns några krav gällande det.
Holmström vet dock att ett så kallat fire fit-system är i antågande, där den fysiska konditionen kommer att avgöra vilka uppgifter man får utföra i den frivilliga brandkåren.
— Finns intresse för brandkårsverksamheten så klarar man nog också det här, säger Korsström.
Från vänster: kårchef Sture Holmström, släckningsman Rasmus Nyback och vice kårchef Hasse Korsström. Foto: Emilia Örnmark
Här är man med på fullaste allvar
Nyback fyller i att de som är med i verksamheten har ett genuint intresse för den.
Personligen är han med för viljan att hjälpa, men också för den sammanhållning som finns inom kåren. Kontakt har man med de andra frivilliga brandkårerna på Kimitoön, men också med dem längre bort.
Nyback uppskattar också möjligheten till att avancera inom kåren.
Holmström poängterar att man kan vara med i FBK även om man inte har siktet inställt på att bli en vältränad rökdykare: uppgifter finns för alla. Det är heller ingen förutsättning att man varit med i ungdomsverksamheten.
Kårchef Sture Holmström välkomnar alla med i FBK-verksamheten. Foto: Emilia Örnmark
76 larm och ett stort område
Kimito FBK:s område sträcker sig över hela Kimitoön mot Sagu, Bjärnå, Pargas och Kasnäs.
Förra året hade kåren 76 alarm, men det är egentligen en ganska liten del som handlar om bränder – uppskattningsvis 20 procent.
De flesta utryckningar gäller trafikolyckor, men också andra typer olyckor, räddningsuppdrag (också gällande djur), automatlarm och myndighetsuppdrag rycker man ut på.
Just nu har alarmavdelningen 21 personer på sin lista, av vilka 10 är riktigt aktiva.
— Gärna fick listan vara längre, säger Korsström.
Speciellt svårt är det att få ihop folk dagtid och under sommarveckoslut.
Unga är intresserade av att komma med i verksamheten, men utmaningen ligger i att hitta någon ledare för dem.
Nu finns en grupp på åtta ungdomar som de frivilliga turas om att vägleda.
Självständig förening
Trots att Kimito FBK numera lyder under Åbostyrda Egentliga Finlands räddningsverk, är det här en ganska självständig förening, som rår om sin egen verksamhet.
Ansvaret för det arbete Kimito FBK gör ligger dock hos myndigheten.
Kimito FBK består av en alarmavdelning, en veteranavdelning, en ungdomsavdelning och en damavdelning.
Manskapsbilen är Kimito FBK:s egen, medan brandbilarna tillhör räddningsverket. Foto: Emilia Örnmark
Tips från Kimito FBK
– Vänta inte med att ringa 112. Det gör inget om fler ringer om samma olycka.
– Se till att du behärskar första handsläckning.
– Använd 112-appen. Med hjälp av den får brandkåren ett kartfoto och hittar fram.
– Vid olycksplatsen: Be om hjälp av dem som finns nära.
– Se till att ditt husnummer är synligt.
– Då du kallat på hjälp: tänk på att en stor lastbil ska kunna ta sig fram.
– Se till att ha brandvarnarna i skick, så de väcker dig i tid.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.