Förflytta dig till innehållet

Därför är Pemar sanatorium värt ett besök – Alvar Aaltos epokgörande byggnad är öppen året om

Monica Forssell
En korridor med gult golv.
Pemar sanatorium planerades, in i minsta detalj, med patienten i fokus.

Höga tallar ramar in den stora vita byggnaden på Alvar Aallon tie i Pemar. Det ser inte ut som en slump att sanatoriet har placerats mitt i en tallskog – och en slump är det inte heller.

En stor vit byggnadMonica Forssell

Pemar sanatorium är ritat av Alvar och Aino Aalto. Byggnaden blev färdig 1933 och anses vara ett av Alvar Aaltos mest betydande verk. Sanatoriet hyllades redan på 1930-talet och väcker beundran än i dag.

Men varför är en gammal sjukhusbyggnad i en skog i Pemar värt ett besök?

En trappa i ett hus.Monica Forssell
Många, men låga, gula trappsteg upp till takterrassen.

Det första som möter besökaren inomhus är de knallgula trapporna.

Jenina Jylli, som är guide i sanatoriet, berättar att den glada färgen skulle ge patienterna energi och de låga trappstegen hjälpa dem att orka upp till sjunde våningen.

Trappstegen hjälper också besökaren, som vill beundra utsikten från den enorma takterrassen. Slamret från den lilla shopen i första våningen och restaurangen på andra våningen försvinner och när man stiger ut på terrassen är det bara suset från tallarna och trafikens avlägsna brus som hörs.

Här låg tuberkulospatienterna nedbäddade i specialdesignade stolar och andades frisk skogsluft. På 1920- och 1930-talen då det byggdes sanatorier i Finland var man övertygad om att just tallskog hade en helande inverkan på patienterna.

Pemar sanatorium

  • För hundra år sedan var lungtuberkulos en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i Finland
  • Man började bygga sanatorier för lungsjuka i Finland på 1920-talet
  • Alvar och Aino Aaltos arkitektbyrå vann arkitekttävlingen för planerandet av Pemar sanatorium 1929. Också norska arkitekterna Harald Windhagen och Erling Bjertnäs samt Lauri Sipilä och Lars Wiklund från Finland deltog i planeringen.
  • Hela komplexet är byggt utan lyftkranar
  • På området finns också personalbostäder, ett biologiskt reningsverk, pumpstation för vatten, växthus och ett bårhus.
Utsikt från en takterrass.Monica Forssell
Utsikten från takterrassen är enastående.
En gammal sjukhussäng. Monica Forssell
Många av patienterna bodde långa tider på sanatoriet.
En stol i ett annars tomt rum.
Att andas frisk luft var en del av vården och den, av Alvar Aalto ritade världskända Pemar-stolen är designad så att patienten sitter möjligast bekvämt och kan andas fritt.  

För ett antal år sedan sålde Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skogen runt sanatoriet till en privat person som senare ville avverka hela skogen. I dag är det föreningen Paimion metsät som äger skogen. Föreningen köpte skogen uttryckligen för att rädda och bevara den.

Och tur är väl det. För vad skulle de stora gardinlösa fönstren vara utan sina skogstavlor?

En trappa med ett stort fönster.Monica Forssell

Att en del av träden härstammar från 1930-talet och stod på tomten när Alvar Aalto strosade runt och funderade på hur byggnaden skulle placeras och hur ljuset på tomten rörde sig,  är en trevlig tanke.  

I dag når en del av tallarna nästan upp till takterrassen.  

Öppet året om

  • I byggnaden finns en restaurang/café
  • I bottenvåningen finns en liten presentaffär
  • Det ordnas dagligen guidade turer i huset
  • Det går att hyra konferens- och mötesutrymmen i huset
  • Det är möjligt att övernatta på området
Gamla sjukhussängar i ett rum.Monica Forssell
Funktionell och estetiskt tilltalande design.

Paret Aalto designade tröskellösa dörröppningar med tysta dörrar, dörrhandtag som ärmar inte fastnade i, en egen hiss för spottkoppar, ljudlösa lavoarer och rum med fönster som var placerade så att solen aldrig gassade rakt på patienten utan så att patienten utan störande gardiner kunde ligga i sin säng och följa med naturen utanför.

Det är aaltoska runda former, rena linjer, möbler som går att trava ovanpå varandra. Men det mest fascinerande är detaljrikedomen och hur design och funktion fått stå i patienternas och vårdens tjänst. De runda formerna till exempel, var inte bara estetik och varumärke, utan tjänade ett annat syfte: Allt skulle vara lätt att rengöra.

Det gör Alvar Aalto i allra högsta grad trendig, också i dag.

— Alvar Aaltos design hör ihop med funktionalism och medmänsklighet, genuina material och närhet till naturen och pandemin har kanske bidragit till att det naturnära och humana är ännu mer trendigt nu än tidigare, säger Miia Tammisto-Lehtinen, kundchef vid Stiftelsen för Pemar sanatorium. 

Stiftelse har hand om sanatoriet

  • Pemar sanatorium togs över av Stiftelsen för Pemar sanatorium i oktober 2020.
  • Stiftelsen grundades av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, staten, Alvar Aalto-stiftelsen, Pemar stad och Åbo stad.
  • Staten bidrog med 500 tusen euro vid stiftelsens grundande och har förbundit sig att stöda stiftelsen med max 2,5 miljoner euro under fyra år. Tilläggsanslag är av engångsnatur.
  • Både Alvar Aalto-stiftelsen och städerna Pemar och Åbo överlät 30 000 euro var till stiftelsnes grundkapital.
  • Fram till början av 1960-talet fungerade byggnaden som tuberkulossanatorium, efter det som sjukhus och de sista åren som hemviste för Mannerheims barnskyddsförbund.
En mottagningsdisk i ett gammalt sanatorium. Monica Forssell
Det fanns rum för drygt 280 patienter på sanatoriet.

Under sommaren har sanatoriet besökts av ungefär 10 000 personer. En del har kommit från andra sidan jordklotet. Arkitekter har undersökt rum, ljus, möbler och forna arbetstagare har besökt huset.

— Jag tycker att varje finländare borde besöka Pemar sanatorium, säger Tammisto-Lehtinen. Den fina tallskogen, arkitekturen och formgivningen, räknar Tammisto upp och tillägger: Hur innovativt tänkte man inte  på 1930-talet om människan, hållbar utveckling och gemenskap. Det här är ett helt unikt objekt, inte bara i Finland utan i världen. 

Tammistos favoritplats i huset är takterrassen och lite överraskande kanske: Korridorerna.  

— Det är fascinerande att följa med hur ljuset strömmar in genom fönstren på olika sätt under dagen och under olika tider på året i korridorerna och hur lätt det är vistas här.  

En kvinna i en trappuppgångMonica Forssell
Miia Tammisto trivs. Hon har bakgrund inom Artek. Hemma finns flera föremål designade av Alvar Aalto.

Det är inte svårt att räkna upp varför Pemar sanatorium är värt ett besök: Arkitekturen, möblerna, tallarna, ljuset.

Det slår en också att själva essensen av vad Alvar Aalto ville skapa; en plats där lungsjuka kunde andas och bli friska, finns kvar och bidrar till en unik upplevelse: Det är lätt att andas i Pemar sanatorium.

Festligt nästa år

Nästa år firas Alvar Aaltos 125-års jubileum och den 18 juni 2023 fyller Pemar sanatorium 90 år.

Hur det här ska uppmärksammas vid Pemar sanatorium planerar man som bäst.

Under sommaren har man bett besökarna komma med önskemål om hur sanatoriet som besöksmål ska utvecklas. Bland annat har besökarna önskat en utställning med patienternas gamla hantverk. Det har också kommit önskemål om att sanatoriets övriga delar, som växthuset och odlingarna lyfts fram på något sätt.

Tillsvidare finns ingen skriftlig information om sanatoriet på svenska utan all information i bygganden är på finska och engelska. Guidningar ges dock på svenska och flera andra språk.

Det är inte möjligt att på egen hand strosa omkring fritt i hela huset. Den fasta utställningen och butiken på första våningen samt restaurangen på andra våningen går dock att besöka utan guide. För besök till exempel på takterrassen behövs guide.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter