Carina Holm 25.01.2024 05:00

I till exempel Kirjala skola i Pargas har barnen gjort egna valaffischer för de olika kandidaterna, med namn, nummer och kanske ett eller två ritade porträtt.

Också i den här skolan har eleverna, som i så många andra skolor, sedan röstat i skolans eget skuggval.

Lärare eller äldre elever har fått agera valfunktionärer och strukit över namnen på väljarna i vallängderna med gul överstrykningspenna.

Det har funnits valsedlar som ser alldeles riktiga ut och väljarens integritet har skyddats genom valbås.

Förutom i skolorna har det också ordnats val för barn i biblioteken i både Pargas och Raseborg.

I Pargas kan vem som helst ännu på fredag rösta till exempel på sköldpaddan Rocky från Iniö, pingvinen Paloma från Houtskär eller nallebjörnen Koko från Korpo.

Alla mjukisdjurskandidater har något som de vill jobba för, som mera sagostunder i biblioteken eller mera lek- och klättergrejor i lekparkerna.

Vinnaren kommer att åka på en riktigt regionrunda och besöka stadens alla bibliotek.

I Raseborg ordnas barnens eget presidentval på bibliotek 17 januari–12 februari.

I mjukisvalet är alla röstberättigade.

Resultatet i det här valet kungörs den 16 februari och vinnaren kommer att bli en galjonsfigur och värdeledare för barnavdelningarna under de kommande sex åren. 

Skuggval för barn och unga är minst lika viktiga som det egentliga presidentvalet.

Specialbiblioteksfunktionär Mikaela Johansson från Korpo bibliotek säger till ÅU (16.1.2024) att syftet med mjukisdjursvalet på biblioteken i Pargas är att lära ut röstningsrutiner i samband med ett val för barn på ett lättsamt och begripligt sätt.

Hon fick idén till mjukisdjursvalet efter att ha sett på sociala medier att Mariehamns stadsbibliotek hade ett kramdjursval då det var val till landskapsregeringsvalet på Åland i höstas.

Mjukisdjursval är med andra ord en god idé som sprider sig, vilket är väldigt bra, ja, kanske rentav nödvändigt.

Demokrati är nämligen inget självklart. Vi behöver inte åka många hundra kilometer österut förrän situationen med fria och jämlika val är en helt annan.

Att rösta är en medborgarfärdighet, som det är bra att öva, så att den sitter i ryggmärgen den dag en ung människa fyller 18 och får rösträtt.

Demokratiutbildning behövs om demokratin ska ha en chans.

Åsa Wikforss, en av vinterpratarna i Sveriges Radios P1, ägnar nästan hela sitt program (25.12.2023) åt att försvara demokratin och förklara varför det är så viktigt att den försvaras.

Hon är ledamot i Svenska Akademien, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, författare och föreläsare med teman som desinformation, yttrandefrihet och demokrati.

Hennes bok ”Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender” har delats ut till 65 000 gymnasieungdomar i Sverige.

Hon säger att demokratins fiender gör vad de kan för att spä på berättelsen om att den liberala demokratin håller på att falla sönder och slitas itu av inre stridigheter.

Hon efterlyser därför handlingskraft och en insikt om att vi kan påverka utvecklingen.

Hon säger att hennes föräldrars generation, som upplevde och överlevde Andra världskriget, visste varför det är värt att försvara demokratin. ”De visste vad som händer när auktoritära ledare tar över – hur det medför förtryck, krig och folkmord. Några generationer senare verkar det som om denna kunskap är på väg att försvinna.”

Det är därför finländska barn behöver lära sig hur man gör när man röstar på en mjuk sköldpadda eller en luden dromedar.

Det är viktigt att själv få fylla i en röstsedel för att rent praktiskt veta hur man ska göra.

Ännu viktigare är känslan när valresultatet kungörs, och alla röster är räknade, av att man faktiskt har varit med och påverkat resultatet.

I en demokrati accepterar man också resultatet. Till och med det verkar vara något som behöver betonas också för en del vuxna. Också Donald Trump skulle med andra ord ha nytta av att öva sig i demokrati genom att rösta på en nalle.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln