Föreningen Daphnia hoppas på respektfullt kräftfiske i Dragsfjärden — om signalkräftan försvinner kan man inte plantera in fler
Linnea de la Chapelle/SPTKräftsäsongen pågår och aktualiserar frågan om kräftfiske i Dragsfjärden. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Kräftsäsongen pågår som bäst, ända fram till den sista oktober. I Dragsfjärden på Kimitoön finns det kräftor av arten signalkräftor, som härstammar från Nordamerika.
År 2015 skrevs signalkräftan in i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket betyder att man inte längre får plantera ut denna art.
Därför hoppas man från Daphnia, föreningen som arbetar för en renare sjö, att de som fiskar kräftor i sjön skulle göra det med respekt för vattenägarna och för det arbete föreningen gör.
Tillsammans med Daphnia har vattenägarna i flera repriser (2010, 2012 och 2013) köpt och planterat ut signalkräftor, som verkar ha klarat sig bra.
Enligt föreningens ordförande Tryggve Röblom är kräftbeståndet i sjön gott, och han har fått höra att kräftorna dessutom lär vara ganska stora.
Bland annat år 2013 planterades kräftor ut i Dragsfjärden. Foto: privat
Fina men få kräftor i fjol
Mårten Nurmio, som är vattenområdesägare i Kråkvik, har inte fiskat kräftor ännu i år, men tidigare år mer sporadiskt. I fjol fiskade han kräftor en gång och minns att han inte fick några stora mängder, men de kräftor han fick var fina.
Nurmio minns att innan 1985 fanns det fina flodkräftor i Dragsfjärden, men hela beståndet försvann med kräftpesten 1986.
God hygien håller pesten borta
För att Dragsfjärdens kräftor inte igen ska drabbas av pest är det viktigt att man är noga med hygienen gällande mjärdarna. Det poängterar Kaj Mattsson, verksamhetsledare vid Åbolands Fiskarförbund.
— Redskapen man använder för kräftfiske ska torkas, desinficeras eller frysas innan man flyttar dem från ett vatten till ett annat, berättar han och tillägger att bytesfisken man använder ska komma från samma sjö, eller så måste den frysas innan användning.
Mattsson lyfter fram två viktiga saker då det gäller kräftfiske: dels bör man ha vattenägarens tillstånd, dels bör alla som fiskar kräftor ha betalt fiskevårdsavgiften till staten.
— Ifall man säljer kräftorna vidare måste man enligt lag vara registrerad i NTM-centralens yrkesfiskarregister, påminner han.
Ta upp den mängd du behöver
Hur stora mängder kräftor man kan ta upp beror enligt Mattsson på beståndet.
— Man ska ta upp bara den mängd man själv använder. Åtminstone tidigare fanns ett minimimått på tio centimeter. Kräftor mindre än det måste man kasta tillbaka.
Det här hoppas man från Daphnia att alla tar hänsyn till.
Enligt Mattsson är kräftan en viktig organism för ekologin i en sjö.
— Vuxna kräftor är allätare, men äter främst dött material som sjunkit ner på bottnen, men också växtföda.
Detta är troligtvis den största kräftan som fångats i Dragsfjärden. Den turen hade Olli Sylvänne under årets säsong. Foto: privat.
En så här stor kräfta har fiskats ur Dragsfjärden. Foto: privat
Daphnia fortsätter att ta hand om sjön
För övrigt konstaterar man från föreningens sida att vattenkvaliteten i Dragsfjärden nu ser bra ut. Algblomningen har varit sparsam: några ytanhopningar har man inte lagt märke till, enbart flingor i vattnet. Siktdjupet har varit över tre meter hela sommaren. Så var det även sommaren 2018, även om man då påträffade en kort, men kraftig algblomning.
— Vården av sjön fortsätter och Daphnia kommer igen att plantera ut gösyngel. En gös på ett och ett halvt kilo har fångats, och så finns det både abborrar och stora gäddor, säger Röblom.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.