Dalsbruks ängar sätts i skick – hotade växter som blåmunken ges andrum
Ängarna i Dalsbruk är hem för ett flertal sällsynta växt- och insektsarter, vars antal har minskat drastiskt under de senaste åren.
Det här vill man råda bot på genom aktiva skötselåtgärder.
– Det handlar om att ängarna i hela landet växer igen och då hotas vissa arter. Det här gäller också Dalsbruk. Nu återställer vi ängarna, säger skärgårdsekologen Panu Kunttu, som leder detta tvååriga projekt.
Emilia ÖrnmarkI Dalsbruk rör det sig om totalt tolv torrängar och elva frodigare områden för bekämpning av främmande växtarter. Torrängar finns främst i bergiga områden, medan de frodigare ängarna finns i byn och på stränder.
En stor del av arbetet har handlat om att få bort invasiva arter som lupin, jätteslide, jätteloka och jättebalsamin. Det här har man gjort mekaniskt och med kemiska bekämpningsmedel.
De invasiva arterna har spridit sig från trädgårdarna och tränger undan de arter som egentligen hör hemma här.
Vidare har man också fällt en stor mängd träd och buskar.
– Kväveutsläpp från till exempel trafik, jordbruk och industri övergöder lövträd och buskar så att de växer fort och bildar skugga. Hundratals träd och buskar har vi tagit bort.
Med järnkratta har man krafsat bort det yttersta lagret på marken.
Emilia ÖrnmarkBlåmunken trivs nu på Änkornas berg
Vid ett besök på Änkornas berg i Dalsbruk visar Kunttu på den spröda lilla blomman blåmunk, som trivs på öppna, bergiga och solexponerade platser. Här finns tusen exemplar.
– Blåmunk förekommer på fyrtio platser i Finland, men det här är den mest betydande förekomstplatsen. Därför har vi ett visst ansvar från blåmunken, säger Kunttu.
Emilia ÖrnmarkHär på berget fanns tidigare stora mattor av fetbladsväxter (mer specifikt kaukasiskt fetblad) som täcker marken, men som man tagit bort.
Också häckoxbär och stora mängder av surkörsbär har fått stryka på foten.
Emilia Örnmark– Här är också fingerborgsblomman ett problem. Från branten här har vi tagit bort tusen sådana, säger Kunttu.
50 träd har man fällt
På Änkornas berg har man fällt femtio träd och en del ringbarkade aspar väntar på att bli fällda. Så förhindrar man rotskott innan fällning.
Enligt Kunttu är det här nu en lämplig livsmiljö för kärleksörten – den livsnödvändiga växten för den fridlysta fjärilen fetörtsblåvinge, som finns på annat håll i Dalsbruk. Många andra fjärilar trivs här nu, liksom olika skalbaggar, gräshoppor och skinnbaggar.
Emilia Örnmark– Nu är det här området i skick, säger Kunttu och guidar vidare till Norrbacksberget – Dalsbrukprojektets största mål.
Här har under en relativt kort tid en tät talldunge kommit åt att växa till sig, i kapp med invasiva arter, men dessa är nu borta.
Kunttu har noterat att några torrängsväxter, till exempel gulsporre och bergsyra, redan har hittat tillbaka efter åtgärderna.
Kimitoön koordinerar, Miljöministeriet betalar
NTM-centralen i Egentliga Finland övervakar ängsprojektet i Dalsbruk och Kimitoöns kommun koordinerar det.
Förutom Kunttu, Kimitoöns nya trädgårdsmästare Amanda Rosenblad har projektet denna sommar sysselsatt några sommarjobbare och skogsentreprenörer.
Det är Miljöministeriet som står för projektfinansieringen, som en del av det riksomfattande livsmiljöprogrammet Helmi. Eftersom snabba åtgärder krävs för de hotade arterna är stödprocenten från ministeriet hög: 95 procent av projektets kostnader.
För Dalsbruks ängar satsas totalt 29 600 euro av vilket Miljöministeriet betalar drygt 28 000 euro.
Emilia ÖrnmarkHelmi-ansökan öppnar i nästa vecka
NTM-centralens överinspektör Martina Schmidt tipsar organisationer och föreningar om att understöd för konkreta restaurerings-, iståndsättnings- och vårdåtgärder kan sökas från och med en 15 september till den sista oktober.
Det kan vara stora eller små projekt som lämpar sig för Helmi-projektet. Stödprocenten är vanligen 80, men kan vara 95 procent om det till exempel gäller arter som behöver akut vård.
I Dalsbruk är åtgärderna utförda
De åtgärder man planerat inom Helmi-projektet i Dalsbruk i år är nu utförda.
Nästa år väntar ytterligare bekämpning av invasiva arter, eftersom det krävs några år av systematiskt arbete för att få bort dem från ett område. Vidare ska man granska resultatet av redan utförda åtgärder och bedöma om kompletterande arbete behöver göras.
Panu Kunttu
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.