Emilia Örnmark 18.09.2020 19:31

I Dalsbruk har någon fixat en olovlig, inofficiell naturstig med bland annat broar. Foto: Siv Vesterlund-Karlsson

Liksom man kunnat läsa i media, och kanske också själv lagt märke till i skog och mark, så har coronasituationen fått folk att intressera sig allt mer för att röra på sig i naturen.

— Det här är ju något positivt, men det lämnar en del i övrigt att önska gällande helt enkla saker som borde vara självklarheter för alla, säger Helena Fabritius, verksamhetsledare för intressebevakningsorganisationen SLC Åboland.

Hon har under våren fått ta emot fler samtal från markägare på Kimitoön med funderingar kring problem som uppstår då fler rör sig i skogen.

— Markägaren är ju den som har ansvaret för sina områden.

Arkiv/Emilia Örnmark

Helena Fabritius, verksamhetsledare för SLC Åboland, efterlyser sunt bondförnuft och kunskap om allemansrätten. Foto: Emilia Örnmark

Fabritius poängterar att alla förstås har rätt att röra sig enligt allemansrätten, till exempel för att plocka bär och svamp, men det här kommer med vissa skyldigheter.

Att man inte får skräpa ned, göra upp eld eller orsaka skada torde vara bekant. Men var gränsen för vad som klassas som skada går är inte alltid självklart.

— Om man till exempel kör med terrängcykel på mjuk, våt mark kan man skada trädrötter, vilket sedan orsakar röta, förklarar Fabritius.

Gammal naturstig röjdes fram i Dalsbruk

Att på annans mark märka upp en naturstig, eller röja fram en gammal sådan, är inte heller okej. Dock finns det på Kimitoön ett färskt exempel på det här.

Siv Vesterlund-Karlsson, skogsansvarig vid Söderlångvik gård, berättar om en ny stig som en privatperson märkt upp runt Stora Masugnsträsket i Dalsbruk.

Träden har barkats, för att märka ut den nya naturstigen. Foto: Siv Vesterlund-Karlsson

Den största delen av skogen här ägs av Söderlångvik gård, och en liten del av en privat skogsägare.

— Här har för länge sedan funnits en stig som nu röjts upp. Här har också byggts broar och så har man karvat bark från träden för att med färg kunna märka ut stigen. Så här får man förstås inte göra utan att fråga om lov först, säger Vesterlund-Karlsson.

Hon uppskattar att stigen är 6-7 kilometer lång. Det är ett stort och omsorgsfullt arbete som satts ned på stigen.

Så här ä det förstås inte okej att göra i någon annans skog. Foto: Siv Vesterlund-Karlsson

Några konsekvenser kommer handlingen inte att få, men i motsats till de naturstigar Kimitoöns kommun låtit göra i området, kommer den nya stigen inte att beaktas i Söderlångvik gårds skogsbruk.

Förvirrande att ny stig inte finns på kartan

Den största skadan ser Vesterlund-Karlsson ändå i att allmänheten som använder naturstigarna i området får bilden av att den nya stigen är en officiell naturstig.

— De kartor som man 2019 satsade pengar på att göra upp inom projektet Dalsbruks stigar stämmer inte längre. Det är förvirrande för besökaren att en befintlig stig inte kan hittas på kartan.

På Kimitoön finns många färdigt utmärkta vandringsleder, till exempel i Kimito, Kasnäs, Dalsbruk, Västanfjärd och Söderlångvik. Dessa upprätthålls i vissa fall av kommunen, men också till exempel av byalag.

Varje vandringsled ska ha en disponent som ansvarar för säkerheten.

Emilia Örnmark

Inom projektet Dalsbruks stigar färdigställdes i fjol naturstigar bland annat runt dammen (syns på bilden) och Lilla Masugnsträsket. Foto: Emilia Örnmark

Mer att tänka på då du rör dig på andras mark

Håll hunden kopplad. Speciellt viktigt då djur och fåglar har ungar.

Tänk efter var du parkerar bilen. Skogsvägar är till för att markägaren ska kunna ta sig fram. Blockera inte dem.

Gå inte in på andras gård. Håll dig på ett avstånd så att du inte ser huset.

Plocka inte mossor, lavar, jordmaterial eller träd.

Skada inte träd.

På Miljöministeriets sidor kan du läsa mer om allemansrätten.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln