Dåligt vägunderhåll går inte att skylla på vädrets makter
En väghyvel skrapar sig fram längs Luolavuorivägen i Åbo. Med lätthet tar den sig över den lilla kullen nära tennisbanorna, kullen där Föli-bussar har kämpat hårt hela veckan.Många bussar fick backa ned igen för att ta ny fart.
Var var väghyveln då?
Det var sannolikt för kallt då, enligt underhållschef Mari Helin, som intervjuades om vägunderhållet av Turun Sanomat förra veckan. Temperaturen ska vara på plussidan så att väghyveln kan skära sönder packad, frusen snö.
”Vintern har varit plågsam (tuskaisa)”, sade Helin till TS (10.2).
Då det faller mycket snö hinner plogar och grävskopor inte alls till de gator som prioriteras lägst. Snön packas och fryser till hårda vallar. Då är det kört, bara att vänta på att kvicksilvret kryper upp över nollstrecket.
De jobbiga och ofta direkt farliga isknölarna och -rännorna är ett bekymmer för alla som rör sig på Åbo stads gator. Samtidigt är det så man undrar om den här vintern faktiskt är exceptionell på något vis. Har vi inte också förr haft mycket snö och en temperatur som åker slalom mellan plus- och minusgrader?
Många Åbobor skulle säkert svara vintern 2018–2019. Det vilar faktiskt ett skimmer av myt kring just den vintern. Det var då Åbo stad hade sålt alla sina väghyvlar! Så sägs det. Och så blev det snökaos. Det senare är i alla fall fakta.
”Man kunde önska att Åboborna skulle komma över det här traumat”, sade Meri Helin till TS.
Frågan om väghyvlar var ändå inte riktigt sann, men uppfattningen om att det inte funnits några väghyvlar sedan dess lever kvar. Kuntec lär som mest ha haft femton väghyvlar, men hela underentreprenadsystemet har förändrats, så det finns inte ett ”då” och ett ”nu” som kan jämföras rakt av.
I dag rullar tio–tolv väghyvlar omkring i Åbo, enligt Helin.
Varför klarar då inte väghyvlarna och övriga snöröjningsfordon av att sköta vägarna bättre än vad som nu är fallet? Någonstans brister det, det säger också andra.
Fastighetsägare i Egentliga Finland önskar att kommunerna skulle bli bättre på att ploga gatorna och köra bort snöhögar. I Åbo gäller det största missnöjet drivor med blötsnö som tillåts frysa till isvallar. Det här framgick av en enkät som gjordes för Finlands Fastighetsförbunds regionala organisation i fjol (ÅU, 3.12).
”I Åbo önskade man snabbare insatser, då snöhögarna hindrar sikten och därför är direkt farliga”, sade Juuso Kallio, vd för Fastighetsförbundet i Egentliga Finland.
Väghyvlarna nämndes också i enkäten: Vissa tycker att moderna snöröjningsfordon är för lätta, att de gamla väghyvlarna var bättre.
Kanske det är så att vi bara får leva med det här. Vintrar kommer och går och inte var det lätt förr heller. Riktigt så enkelt är det inte, lagen ställer krav och ansvarsfördelningen är klar. ”Kommunerna ansvarar för körbanor, cykelvägar och kombinerade cykel- och gångbanor”, kan man läsa på Åbo stads hemsida, samt detta:
”Tomtägarens och -innehavarens skyldigheter: Avlägsnande av snö och is från gångbanan invid tomten, sandande av gångbanan för att bekämpa halka, bortforsling av snövallar som hopats på eller vid gångbanan.”
Teori och praktik har ändå inte mötts. Här ska vi minnas att det inte är entreprenörernas fel: det finns väldigt många som har jobbat både mycket och bra. Problemen finns på annan nivå.
Många kan anpassa sin vardag till väder och väglag, men det nollar inte stadens och fastighetsägarnas ansvar. Det finns också många äldre och andra människor som har svårt att röra sig – och som verkligen nu inte kan göra det, på grund av riskerna. Hur många beslutfattare har för övrigt försökt knuffa en barnvagn de senaste veckorna? Enligt lag ska gatuunderhållet vara tillfredsställande också då det gäller fotgängare.
Läget vid många busshållplatser har varit särskilt otrevligt. Gapet mellan bussgolvet och den hala trottoaren är långt då bussen inte kan parkera på annan plats än där som hjulen halkar ned i gropar som uppstått i isen på gatan.
Så här får det inte vara. Vi har väderlekskast, årstidsvariatoner, entreprenadavtal med olika villkor – men gatorna ska hållas i ett skick som är bättre än nu. Risker och olägenheter ska minimeras också då vädrets makter är exceptionellt krångliga.
Vägunderhållet såväl som allt annat är i sista hand en fråga om pengar
och eventuell (o)vilja att betala skatt oberoende av politisk färgkarta…..
Detsamma gäller även (o)förmåga att använda skattemedel effektivt och
förnuftigt. Ovan nämnda (o)vilja och (o)förmåga är i allra högsta grad
individuella, men helt generellt har vänsterpartier en mera positiv instäl-
lning till skattepålagor, vilket dock inte genererar större kompetens och
effektivitet enligt en objektiv bedömning….
Det stämmer precis det. Dåligt vägunderhåll är en följd av politiska beslut och kan korrigeras med nya politiska beslut. Men eftersom det innebär mera utgifter och sämre resultat under strecket, så kan man fråga sig om man vill fatta de nödvändiga besluten. Sist och slutligen handlar det om ovilja att betala skatt, och om blå-högerns oförmåga att använda de influtna skattemedlen effektivt.