Dags att gå tillbaka till 1970-talet – återinför fluortanten
När slutade man med obligatoriska fluorsköljningar i skolorna?
Alla barn i klassen fick ett medicinmått av plast med en exakt skvätt fluorvatten i. På given signal skulle man ta vätskan i munnen och skölja runt, i hela munnen. Samtidigt var det viktigt att kunna hålla sig för skratt och det gick, för det luktade inte så gott och smakade starkt på tungan.
Efter en noga utmätt stund fick man spotta ut och så var tänderna igen rustade för en kamp mot Karius och Baktus för en tid framöver.
I tider av mycket snack om hur viktigt det är med förebyggande och preventiv vård borde någon ta fram ”fluortanten” ur gömmorna och skicka ut henne på nya rundvandringar med sin stora väska med medicinmått och den där stora flaskan med fluorskölj i.
För någonting har gått riktigt ordentligt fel när allt fler barn i dag har så dåliga tänder att de behöver sövas ner för tandvård (svenska.yle.fi 11.10.2022).
Den intervjuade tandläkaren säger att det bland annat är en socioekonomisk fråga.
Enligt henne har barnpatienterna, som behöver sövas, ofta invandrarbakgrund, ”eftersom socioekonomi korrelerar väldigt starkt till oral hälsa”.
Antalet barn med invandrarbakgrund var färre än i dag i 70-talets grundskola, men socioekonomiska skillnader fanns det ändå.
Sjuttiotalets fluortant funderade kanske inte så mycket på dem, utan hällde upp fluorskölj i lika stora doser i de små glasen åt alla och envar, åt Bosse, Tommen, Christina och Carina, utan att fråga vare sig om föräldrarnas jobb eller inkomster.
Och alla sköljde lydigt runt vätskan i munnen, spottade ut och så var saken klar till följande gång.
Enligt Yles uppgifter har cirka 150 barn i månaden numera en remiss till Nya barnsjukhuset i Helsingfors för att sövas för att deras tänder är så fulla med hål. Det blir nästan 2 000 barn i året.
Ulla Harjunmaa , övertandläkare på Institutet för hälsa och välfärd THL, säger till Yle att samma trend märks också vid Åbo universitetscentralsjukhus. Antalet barn som behöver anestesitandvård har mångdubblats under de senaste åtta åren, säger hon.
Samtidigt växer köerna och barn med dåliga tänder måste vänta i flera månader på att få tid hos en specialisttandläkare vid ett sjukhus, eftersom anestesibehandling vare sig får eller kan utföras var som helst.
När de allmänna fluorsköljningarna i skolorna sparades bort var det knappast någon som hade tänkt att de skulle ersättas av specialtandvård som kräver nedsövning med allt vad det innebär av risker för små barn och resurser.
Men det är alltså resultatet.
Alla skolor har inte föräldraföreningar med tid och ork att ordna så att det kan delas ut xylitolpastiller till eleverna efter maten.
Både de nya välfärdsområdena och kommunerna talar varmt för betydelsen av förebyggande vård.
Många kommuner och städer förhandlar som bäst om nästa års budget och kommande års ekonomiplaner.
Det gör också välfärdsområdena.
Nu skulle det vara dags att gå tillbaka till 1970-talet och återinföra den lilla plastbägaren med fluorskölj.
Om man vet att tandhälsa hänger ihop med socioekonomisk ojämlikhet, så blir det extra viktigt med förebyggande åtgärder där de mest och bäst behövs.
Att barnen med mycket karies dessutom blir tvungna att vänta länge på att få vård för att köerna är så långa gör inte deras situation bättre.
Samhällsekonomiskt sett måste det rimligtvis bli billigare att dela ut fluorskölj med jämna mellanrum i landets skolor än att betala för sjukhustandvård, medan köerna utanför nedsövningsrummen bara växer och växer.
Det handlar också om barnen! Ingen ska behöva gå med tandvärk i flera månader för att det har gått fel redan i ett tidigt skede.
Här kan välfärdsområdena ta sitt ansvar redan från början och kommunerna som har ansvaret för preventiva åtgärder kan hjälpa till.
Tandborste, tandkräm och framför allt tydlig och handgriplig information och upplysning behövs för att vända trenden.
Syftet med preventiva åtgärder är ju uttryckligen att det inte i ett senare skede ska behövas dyr och komplicerad anestesivård för något som trots allt går att förebygga.
För det behövs resurser och de måste satsas rätt redan från början.
Välkommen tillbaka fluortanten!
Texten ändrad 17.10 kl. 09.56. Det är naturligtvis xylitolpastiller, som föräldraföreningar ordnar med i vissa skolor. I en tidigare version stod det felaktigt fluorpastiller.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.