Då Barakken stänger flyttar eftis till skolan, men ungdomsföreningen blir hemlös
Snart är det slutbollat i Barakken i Pargas, huset får inte användas efter sommaren. Andraklassarna Leo Lehtinen och Alex Skärström (med ryggen mot kameran) går i eftis i Barakken. Foto: Anja Kuusisto
På tisdagen klockan 12 öppnar Marina Fröberg dörrarna till Barakken, huset där hon som privat företagare håller eftermiddagsverksamhet för små skolbarn i Skräbböle i Pargas.
Hon möts av en lukt.
– Men det gör jag alla dagar, här har det luktat i de snart 20 år jag har haft eftis, säger Fröberg.
Hennes ”Heftis” är ett samarbete med Skräbböle skola vars ena elevassistent jobbar som den andra eftisledaren.
Häromdagen fick Fröberg, liksom Skräbböle skola, beskedet att Barakken efter terminens slut stängs. Huset är stadens.
”Att eftis flyttar till skolan i höst känns okej”
– För vår del är stängningen ingen större sak, utan eftis flyttar från hösten hit till skolan, säger skolans rektor Jonas Wallin.
– Gympalektioner har vi inte hållit i Barakken de senaste åren. Efter att vi fick börja använda PIF-centret fungerar det i kombination med utomhuslektioner bra för oss.
Marina Fröberg instämmer i att eftis säkert får det bra i skolan, men säger också att Barakken har varit en ypperlig byggnad för eftisverksamhet.
I Barakken finns dels en gympasal och dels ett stort allrum där man ryms att pyssla och syssla i flera mindre grupper. Eftiset är öppet fem dagar i veckan, klockan 12–17 och har den här terminen 21 barn.
Mångsidig användning av Skräbböles ”gemensamma vardagsrum”
Andra klockslag och veckodagar är huset också i mångsidigt bruk.
Här hålls Skräbböle uf:s populära ungdomskvällar, här gymnastiserar Skröbbel Gåbbana, här ordnas vissa Kombi-kurser, Åbolands ungdomsförbunds kurser, pingisspelare tränar och så kan privata hyra huset för kalas och fester.
– Att driva verksamheten i Barakken och hyra ut huset är vår enda inkomstkälla, säger Skräbböle ungdomsförenings ordförande Anna-Kajsa Laurén.
– Därför kan man säga att en stängning av huset är liktydigt med att avsluta vår verksamhet. Men det vill vi inte, jag har bland annat kontaktat Åbolands ungdomsförbund för att diskutera hur vi ska gå vidare.
Inne i Barakken finns många möjligheter till lek och pyssel för eftisbarn. Men husets saga är all. Foto: Anja Kuusisto
Beskedet överraskade inte uf, men informationsgången haltade
Husets skick är sådant att Laurén säger att stadens besked inte var oväntat. Däremot har informationsgången om luftmätningarna och deras resultat varit haltande, upplever hon.
– När jag blev ordförande i uf 2017 bad jag staden om att få se rapporter över luftmätningar som hade gjorts, de senaste var från 2015. Jag fick en rapport från Tykslab som visade att luften var okej.
– När vi i vinter på omvägar fick höra om att nya mätningar skulle göras bad jag om att uf ska informeras, och om att vi igen ska få ta del av resultaten. Vi fick resultaten och det framkom att företaget som gjorde mätningarna 2015 hade rekommenderat detsamma som rekommenderas nu, att staden borde vidta omfattande renoveringar eller överväga att stänga byggnaden.
– Det jag tycker är speciellt tråkigt är att den informationen fanns redan 2015 då man beslöt bygga till skolan utan gympasal.
Skräbböle skolas tillbyggnad firade taklag september 2016.
Både Laurén och Skräbböle skolas rektor Jonas Wallin betonar vilken småbarnstät by Skräbböle är i dag.
Det här läsåret är ettorna så många, 23, att klassen är delad i två. Höstterminen 2019 är ettorna 13.
Öppen fråga: Vem ska driva på ett nybygge?
– Jag vet nu inte vad som är en ungdomsförenings roll, är det vi som ska driva på ett nybygge, funderar Anna-Kajsa Laurén i en öppen fråga, men tillägger: En bollhall till skulle behövas i Pargas, kanske det här är platsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.