Cygnaeus rektor Nicke Wulff: Snacket om skolrestaurang börjar ge resultat
Åborektorn Nicke Wulff och Veronika Franzén, kosthålls- och städchef i Nykarleby, hörde till paneldeltagarna på seminariet. Bettina Lindfors (till vänster) var konferencier. Foto: SPT
Dagens skolspecifika önskerätter och italienska temaveckor är långt från vällingen som serverades för 70 år sedan, när gratis skolmåltid infördes i Finland. Utvecklingen fortsätter och idéerna är många. Det blir tydligt när Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, Finlands svenska Marthaförbund och Elo-stiftelsen i samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet bjuder in branschfolk till Hanaholmen i Esbo för att uppmärksamma jubileumsåret.
Vissa tycker att maten ska göras från grunden, att man inte ska förlita sig på fryst hackad lök. Andra anser att matvanor kan förändras om kött framställs som en krydda i stället för att inneha huvudrollen på fatet. Åsikterna om hälsosam mat varierar och påverkar eleverna. Och vart har inälvorna tagit vägen?
Högre krav i upphandlingen
Frustrationen bland kommunpolitikerna är samtidigt påtaglig. En uppger att det är närapå omöjligt att köpa bönor av en lokal bonde, en annan kan inte förstå varför skalade morötter är billigare än obehandlade morötter.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) säger att det går att öka andelen inhemska råvaror i skolköken genom att ställa högre krav i upphandlingen. Han har konkreta förslag på vad nästa regering kan göra genom lagstiftning: Eleverna ska äta mat i sällskap av en vuxen upp till en viss ålder, eleverna ska göras delaktiga i måltidsplaneringen och alla ska ha rätt till ett hälsosamt mellanmål.
– Mellanmålet behövs när eleverna har långa skolresor och föräldrarna jobbar sent, säger Leppä.
Eleverna kan göra mycket
Ministern vill göra skolmaten till en gemensam sak i högre utsträckning än den är i dag. Han uppmanar skolorna att bjuda föräldrarna på lunch och berättar att hans sjuåriga dotter varje kväll frågar om han äter frukost med henne nästa morgon.
– Det visar dels att pappa är viktig, dels att de gemensamma måltiderna är viktiga.
Intresset för att påverka skolmaten är stort bland annat i Esboskolan Järvenperän koulu. Skolan har runt 400 elever i årskurserna 7–9, och nio så kallade skolmatsagenter.
Det finns mycket eleverna kan påverka, intygar agenterna Frida Sohlberg och Anna Kontio. Flickorna berättar att de tagit initiativ till att skolan skaffade ett trafikljus som visar rött och surrar om ljudnivån i skolmatsalen blir för hög.
– Det har blivit mycket tystare, säger Kontio.
Cygnaeus jobbar med atmosfären
Nu funderar agenterna på hur man kan öka trivseln i matsalen, bland annat med säsongsrelaterade dekorationer och bättre kösystem. Dessutom samlar de ihop måltidsönskemål i alla klasser.
I Cygnaeus skola i Åbo har rektorn Nicke Wulff gått en annan väg. Han började med att involvera lärarkåren, i ett senare skede aktiverades eleverna. Skolan bjuder in föräldrar på mors- och fars dagar för att föra skolmaten närmare familjerna.
– Vi gnäller inte på det som serveras utan jobbar med atmosfären. Vi har målat om väggarna och hängt upp barnens konst. I två tre år har vi talat om skolrestaurang, nu börjar det fungera, säger Wulff.
Evenemanget på Hanaholmen har också deltagare från de övriga nordiska länderna. Det visar sig att man i Sverige gör som i Åbo och talar om skolrestauranger. I Sverige har restaurangerna matgäster, medan kockar och övrig personal jobbar med offentlig gastronomi.
Anna Back/SPT
LÄS OCKSÅ: Maskin med margarin minskade svinnet
Skolmatens historia
- Finland, som första land i världen, beslöt 1943 att införa gratis skolmat. Kommunerna som skulle ordna bespisningen fick fem års övergångstid eftersom det inte fanns kök i alla skolor. Eleverna förpliktigades enligt samma lag att odla och samla in råvaror till skolköket.
- I början utgjorde skolmaten främst av soppor, gröt och välling.
- På 1960-talet började det komma processad mat, frysvaror och mer grönsaker.
- På 1970-talet fick eleverna testa nya maträtter i skolan. På den tiden var det ovanligt med pasta, ris, sallad och frukter i hemmen.
- På 1980-talet fanns det till och med mellanmål i skolorna, men i samband med långkonjunkturen på 1990-talet tog man till osthyveln där det gick.
- 2000-talet har hittills fört med sig innovationer och en diskussion om hur bespisningen kan bidra till hållbar utveckling.
- I dag får 850 000 elever i Finland en gratis måltid varje dag. Vissa kommuner och skolor serverar även frukost eller mellanmål.
Källa: Utbildningsrådet Marjaana Manninen, Utbildningsstyrelsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.