Covid-19 prövar vårt tålamod och vår plånbok, på Kimitoön lär sig många nu varför
Pargas stad vädjar: Stöd de lokala företagarna! Staden har låtit samla ihop en gåvokasse med lokalproducerat mathantverk.
Pargas är i gott sällskap. Shoppa lokalt, vädjar Bryssel med kranskommuner och uppmuntrar ortsbor att handla i sina närmaste kvarter (HS 23.11).
I Belgien måste restauranger, frisörsalonger och många affärer nu vara stängda. Staten har reglerat vilka butiker som får verka, till dem hör vissa mataffärer, apotek, bok-, blom- och chokladbutiker. En bokhandlare som intervjuas i HS håller med om det kan tyckas konstigt att han får ha öppet, då grannen som säljer barnkläder inte får det. Att choklad räknas till de nödvändiga livsmedlen kanske också kan diskuteras…
En titt in i en belgisk vardag där coronasituationen är svår ger perspektiv. Incidensen för senaste två veckor är 458 och restriktionerna gäller till 13 december.
Samma datum som Nyland har att se fram emot.
Nylands nya restriktioner, som trädde i kraft i går, måndag, begränsar framförallt idrotts- och kulturupplevelser, då fler än 20 personer inte får samlas på några evenemang.
I huvudstadsregionen är det här en bestämmelse, inte en rekommendation, enligt Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Yle 20.11). På privata tillställningar rekommenderas ett maxantal på 10 personer. Alla lag- och kontaktsporter för vuxna avbryts också för treveckorsperioden. Idén är förstås att försöka hejda det förlopp som till exempel Belgien har upplevt: Där är sjukhusens kapacitet nu på bristningsgränsen.
När vi läser, lyssnar och ser nyheter om Belgien eller andra länder med en svår coronasituation är vi stolta som finländare. Med rätta, det får vi vara.
När vi i Åbo och Åboland läser om hur Nyland har nått fasen allmän samhällsspridning reagerar vi kanske med ett uns av oro, men också med stolthet över att Egentliga Finland har klarat sig rätt bra.
Ja, det är positivt. Merparten av smittkedjorna kan spåras, sjukhus och hälsocentraler kan fortsättningsvis ta hand om allt det andra också. Det är väsentligt.
Men faktum är att vårdköerna har vuxit oroande mycket, att vårdskulden efter pandemin är ett stort orosmoment.
När vi läser om att många inte är så sjuka trots att de testat positivt för covid-19, att vissa inte ens förstått att de bär på smittan då deras symptom är så lindriga, då sker tydligen något annat också med vårt förhållningssätt: vi slår ifrån oss, tänker att det kanske inte är så farligt som det sägs, att det inte inte berör just oss eller att vår lilla ort, att vi är duktiga på att hålla avstånd.
På Kimitoön kan många ha fått lov att tänka om de senaste dagarna. Kommunen som så länge kunde hålla sig utanför coronastatistiken, var i förhållande till invånarantal i söndags bland landets 10 i topp i negativ bemärkelse.
Då var incidensen, när antalet fall räknas per 100 000 invånare under senaste två veckor, 166 på Kimitoön, 196 i Helsingfors (HS 22.11).
I Finland är incidensen nu 69, i Egentliga Finland 53.
På Kimitoön handlar det om väldigt få fall totalt, och de flesta av dem är sannolikt fullt friska i dagens läge. Men för att spridningen ska stoppas måste karantänen lyckas fullständigt, det är ett lömskt virus som gäckar världen.
Det som Kimitoön nu upplever liknar lite det som skedde i Vasa för en dryg månad sedan. Många verkade leva i tron att det händer inte här, covid-19 skulle inte få ett starkt fotfäste lokalt, plötsligt fanns smittan ändå där.
Nationella hälsomyndigheter har efteråt berömt Vasas agerande. Smittkurvan började relativt snabbt dala nedåt. Detsamma kan ske på Kimitoön, i Åbo och vilket lokalsamhälle vi än talar om. Såsom HUS-läkare med flera förklarat är det lättare att stoppa en smittkedja på orter med färre invånare och mer svängrum, och därför ser de nu med sådan oro på huvudstadsregionens siffror.
Det betyder inte att andra ska slå ifrån sig. Det betyder inte att det som är en lindrig förkylning för en, är det för en annan. Covid-19 tar sig många uttryck. Frågorna om varför en sjukdom kan variera så mycket är fortsättningsvis fler än svaren.
Vårt tålamod prövas. Det är ingen slump att politiker i Belgien och Nyland i samråd med hälsoexpertisen har hittat datumet 13 december. De hoppas, inte minst för ekonomins och sjukhuskapacitetens skull, att strängare restriktioner under tre veckor ska ge en lugnare jul. På lite längre sikt hoppas de på de vaccin som är på väg.
Ekonomin prövas. Att shoppa lokalt är en liten gest, då näthandeln de facto har vuxit mycket i en distansarbetande värld, men bland andra Pargas och Bryssel vill dra en lans för det lokala, tummen upp för det.
Den viktigaste prövningen är vår egen, hur vi bär vårt ansvar, hur vi tar hänsyn, hur vi anpassar oss. När vi förstår att det inte handlar om hur jag eller min hemort eller min landsända klarar sig, när vi ser vårt agerande som en del av global rörelse för att stoppa en pandemi, då kommer vi vidare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.