Coronavåren kan vara psykiskt tung för barn – det behövs övergripande åtgärder för att motverka trauman
Foto: Sofie Fogde/SPTBarnen och de unga kan fara väldigt illa under coronakrisen. Foto: Sofie Fogde/SPT
Coronavåren kan komma att bli omvälvande för hela samhället, både som en akut chock som genast måste skötas men också på längre sikt. Speciellt kommer coronakrisen att påverka barn och unga och kan rent av bli en livsavgörande generationsupplevelse. Det framkommer ur en rapport som Undervisningsministeriet beställt.
I rapporten har forskare från sex olika områden tagit ställning till både kort- och långsiktig påverkan av coronakrisen på samhället. Forskarna presenterar även sina stödåtgärder. Speciellt vill de se mera resurser till undervisning och mindre bemedlade barn och unga.
Forskarna är överens om att föräldrars bekymmer avspeglar sig på barnen. Det finns tidigare forskning som visar att chocker som föräldrar upplever, i form av att till exempel mista sina jobb, påverkar barnens skolgång. Kriser i ungdomsår kan också ha en negativ inverkan när den unga kommer ut i arbetslivet.
Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen, välkomnar Undervisningsministeriets utredning om coronakrisens effekter på barn och unga. Foto: Lotte Estman/Barnavårdsföreningen
Vid Barnavårdsföreningen säger verksamhetsledare Pia Sundell att det är viktigt att myndigheterna redan nu tar tag i saken.
– Som expert inom barnavård kan jag förstå att man inte kunde göra en konsekvensbedömning innan det bestämdes vilka åtgärder som skulle träda i kraft, men det är bra att man nu tar tag i det och inser att det kommer att medföra viss skada för en del barn.
I rapporten framkommer det i tydliga ordalag att coronakrisen kan ha lika traumatiserande följer som 1990-talets depression. Sundell säger att man också kan jämföra med krigstrauman.
– Jag ifrågasätter inte de beslut som regeringen fattat, men det är viktigt att komma ihåg att väldigt många barn tar stryk av beslutens konsekvenser; barnen har ryckts ifrån sin trygga vardag. Såväl småbarn som större barn och tonåringar kommer till skada, men på olika sätt.
Barnen oroar sig över familjens pengar
Under de senaste veckorna har coronaviruset varit nära på det enda samtalsämnet runt kaffebord och i vardagsrumssoffor. Sundell påminner om att det är tungt för barn att hantera ett konstant informationsflöde som handlar om coronan.
– Vardagen har vänts upp och ner och alla pratar om virus. Vi borde vara uppmärksamma på hur det kan påverka barnen.
I Undervisningsministeriets rapport är en av de föreslagna åtgärderna en undersökning av stödbehovet hos barn och unga som skulle utföras redan under våren 2020. Sundell påpekar att när åtgärder planeras är det viktigt att se helheter.
– Vi behöver se barnens verklighet. Det handlar inte om matematik och historia utan om barnens grundläggande trygghet.
Hon säger att det kan löna sig att se på vad vi gjorde fel efter den förra depressionen då man bland annat fråntog barnen den subjektiva rätten till dagvård. Vi ska inte heller underskatta hur traumatiserande det är för barn om en förälder blir permitterad eller arbetslös, säger hon.
– Vi vuxna förstår inte hur tidigt barn börjar oroa sig över ekonomi och över att mamma eller pappa inte har ett jobb.
Många vuxna dricker för mycket
En viktig åtgärd för att genast börja minska barns trauman är att se över alkoholanvändningen. Sundell säger att många vuxna nu använder alltför mycket alkohol och klarar inte av att se till att barnen får mat eller den trygghet de har rätt till.
– Vi borde göra allt i vår makt att nå ut till de här hemmen och erbjuda olika virtuella plattformar och verksamhet för de här barnen.
Sundell framhäver ändå att det i många familjer kan vara en väldigt bra tid eftersom föräldrarna inte kan vara borta på jobbresor utan är hemma och tillgängliga för barnen.
– Jag tänker att den finska sisun har fått ett nytt ansikte. I samlad tropp, över generationerna, går vi nu i solidaritet och försöker skapa ett samhälle som vi alla kan leva i. Jag tror det finns en önskan om samhällsfred och de flesta vuxna vill kämpa för att hålla den kvar.
Frågorna som forskarna tagit ställning till
Hur kan man förhindra att coronavåren blir en generationsupplevelse som förlamar individer, samfund och samhället?
Hur inverkar situationen nu och på längre sikt?
Vilka långsiktiga åtgärder bör samhället ta till för att dämpa de sociala verkningarna av situationen?
Forskarna som sammanställde rapporten
Professor Sirkka Heinonen, framtidsforskning
Konstnär och forskare Jussi Lehtonen, konstforskning
Professor Taina Rantanen, gerontologi och folkhälsa
Forskare Mikko Salasuo, ungdomsforskning
Professor Christina Salmivalli, psykologi, barn och unga
Professor Otto Toivanen, ekonomisk vetenskap
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.