Coronapandemin bidrog till ökat förtroende för nyhetsmedier – ”Människor är mer benägna att lita på experter under en krissituation
Finländarnas förtroende för nyhetesmedier ökade under det senaste året. Det framgår av enkätundersökningen Digital News Report 2021 som utförts av Reuters-institutet vid universitetet i Oxford.
Både i Finland och i andra länder har man tidigare sett en nedgång i förtroendet för nyhetsmedier. Esa Reunanen, forskare vid Tammerfors universitet, var ansvarig för Finlands nationella rapport. Han säger att det ökade förtroende troligen beror på coronapandemin, även om det endast går att spekulera kring orsakerna.
— Samma slags förstärkta förtroende kunde dock också urskiljas i många andra länder. Coronapandemin har härjat och man vet att människor är mindre benägna att vara kritiska under en krissituation och blir således mer motiverade att lita på beslutsfattare, säger Reunanen.
Enligt undersökningen litar 73 procent av finländarna på de nyhetsmedier de själva följer. Det är 4 procentenheter mer än föregående år. Andelen finländare som litar på de flesta nyhetsmedier ökade dessutom med hela 9 procentenheter och är nu 65 procent.
Mediebranschens forskningsstiftelse skriver i ett pressmeddelande, där de redogör för undersökningens resultat, att man i Finland litar mest på nyheter jämfört med andra länder. Samma trend har synts också tidigare år. Försprånget till de flesta andra länder har dessutom ökat.
Även förtroendet för nyhetsmedier på sociala medier och i sökmaskiner ökade något jämfört med i fjol. Till exempel uppger 18 procent av finländarna att de litar på sociala medier, vilket är 2 procentenheter fler än förra året.
Vilseledande information
Nästan 40 procent av finländarna har ändå noterat felaktig eller vilseledande information om coronaviruset.
20 procent av finländarna anser att de mest oroande källorna till felaktig coronainformation är aktivister och aktivistgrupper. 18 procent oroas främst av regeringens information och 17 procent av privatpersoners. 7 procent anser att journalister och nyhetsorganisationer ger upphov till mest oro.
— Den trend som man ser i resultaten – att förtroendet har ökat – speglar förstås majoritetsbefolkningen. Den lilla minoritet som består av skeptiker och de som tror på konspirationsteorier finns förstås med i mängden. Det kan hända att de i sin tur har blivit mer skeptiska, säger Reunanen.
Politiken, klimatförändringen och invandringen är andra teman som finländarna sett vilseledande information om.
— Framtiden för faktabaserad informationsförmedling är hotad. De medier som förbundit sig till gemensamma etiska regler borde stödja varandra i kampen mot tillväxtplattformar för rykten, manipulerad information och till och med mentalt våld. Demokratins framtid avgörs av vilket som har störst framgång: informationsförmedling eller desinformationsspridning, kommenterar kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) i rapporten.
Undersökningen jämför årligen användningen av nyhetsmedier i 46 länder. Enkäten besvaras av cirka 2 000 personer i varje land.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.