Förflytta dig till innehållet

Coronan skapar frågetecken i Kimitoöns ekonomi — men man har lyckats spara 23 årsverken i år

Arkiv/Emilia Örnmark
Gul kanslibyggnad i sten med rött tag.
Gul kanslibyggnad i sten med rött tag.Arkiv/Emilia Örnmark

Tjänstemännen i Kimitoön har inlett arbetet med nästa års budget. Foto: Emilia Örnmark

Att försöka förutspå framtiden i den kommunala ekonomin just nu är om inte omöjligt, så i alla fall en väldigt svår uppgift. Tjänstemännen i Kimitoöns kommun har startat budgetprocessen för 2021, och tampas med många frågetecken.

Enligt Kimitoöns controller Daniela Sundberg ser kommunens ekonomi inte bra ut, och syftar främst på coronans oklara ekonomiska följder, specialsjukvården och de ökade statsandelarna.

Åtgärder från regeringen ger Kimitoön 1,4 miljoner euro extra i statsandelar i år. Den första potten om 570 000 euro utbetalas till kommunen från maj, men den summan kommer att dras av (ökad med en ränta) från statsandelarna år 2021.

— Men om vi sedan går till normalläge gällande statsandelar vet man inte.

”Falsk” besparing på specialsjukvård

Också specialsjukvården skapar nu frågetecken i den kommunala ekonomin, för att inte tala om kommande social- och hälsovårdsreform.

— Normal läkarvård vid ÅUCS avbokades under våren och Kimitoön har per sista juni cirka 800 000 euro lägre specialsjukvårdskostnader. Men vi vet inte vad coronaberedskapen kostar sjukvårdsdistriktet, hur mycket staten kommer emot med eller hur mycket kommunerna sedan ska betala till sjukvårdsdistriktet, förklarar Sundberg.

Avbokade operationer och andra ingrepp ska förstås ändå göras, men räkningen kommer senare än beräknat.

Daniela Sundberg är controller vid Kimitoöns kommun. Foto: Privat

Bara egen verksamhet går att påverka

— Det vi nu kan påverka är den egna verksamheten, alltså det vardagen på Kimitoön kostar. Det borde vi göra något åt, säger Sundberg och påpekar att det finns jobb kvar att göra inom sparprogrammet Balans 2020.

Tanken då programmet startade hösten 2019 var att spara 3 miljoner euro, för att få kommunens ekonomi i balans. I budgetramen för 2020 hade man beaktat en Balans 2020-relaterad besparing på en miljon euro. För hela ekonomiplaneperioden 2020-2023 beaktade man sparåtgärder för sammanlagt 2,3 miljoner euro.

— För att spara stora pengar krävs stora beslut och stora förändringar, säger Sundberg.

en kavajarm syns bakifrån. I famnen har personen handskrivna papper och ett printat dokument med rubriken Balans 2020

Arbetet med Balans 2020 startade hösten 2019. Foto: Stefan Holmström

23 färre årsverken

Sundberg har också försiktigt positiva nyheter att komma med. Kostnadsökningen gällande kommunens personal har nu avtagit.

— Jämför man med juni i fjol har vi nu 23 årsverken färre. Ökning av personalkostnaderna har avtagit åtminstone tillfälligt, säger Sundberg och tillägger att från augusti i år tillkom en mindre löneförhöjning, och de kommande förhöjningarna är inte heller så stora.

Det är inom småbarnspedagogik, bildning samt inom omsorg och hälsovård det nu jobbar lite färre personer. Till exempel beslutet att stänga Furubo daghem i Kärra gjorde att personalen inom småbarnspedagogiken minskade något.

Träbyggnad i brunaktig färg, med gård omgiven av staket.

Furubo daghem stängde våren 2019.. Foto: Emilia Örnmark

— Minskningarna beror både på naturliga arrangemang och på att man har Balans 2020-programmet i åtanke, säger Sundberg.

Vid årsskiftet hade Kimitoöns kommun 609 anställda, varav 154 var tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt anställda.

För övrigt syns inte åtgärderna som gjorts inom sparprogrammet ännu detta år. Några drastiska åtgärder, som till exempel skol- eller köksstängningar, ville politikerna inte ta till.

I juni klubbade fullmäktige igenom mindre sparåtgärder som till exempel att minska arbetstimmarna i de kommunala köken med 15 procent och att spara 100 000 euro på biblioteksverksamheten.

Just nu: 1,5 miljoner bättre än budgeterat

Då Sundberg analyserar ekonomin per sista juni ligger Kimitoön faktiskt bra till: 1,5 miljoner euro bättre än budgeterat. Orsaken till det goda läget är ökade statsandelar och lägre kostnader för specialsjukvården, alltså faktorer som inte beror av Kimitoöns egen verksamhet.

Ökade statsandelar räddar till en del det här året, men också faktumet att permitteringar och andra coronarelaterade förluster inte i år drabbat Kimitoön så hårt som man kanske förutspått.

Dock visar kommunens intäkter för i år på ett bortfall, som resultat av coronarestriktionerna: till exempel ger stängda daghem, utebliven kursverksamhet och minskad tandvård inga intäkter.

— Det talas mycket om att coronan slår hårt mot städer och tillväxtorter, men små kommuner som Kimitoön kommer länge att få leva med efterdyningarna, säger Sundberg.

 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter