Coronan har påverkat finländarnas uppfattningar om framtiden – hur man ser på framtiden beror på den egna ekonomin
Två tredjedelar av finländarna bedömer att coronan har haft en inverkan på deras förhållningssätt till framtiden. Det visar Sitras Framtidsbarometer. Allra mest har coronan påverkat synsättet hos kvinnor och de som har en sämre ekonomisk situation.
Påverkansmöjligheterna delar
Över 80 procent av finländarna upplever att de kan påverka framtiden och närmare 70 procent vet också hur de kan påverka den.
Speciellt unga, högutbildade och de som har en bättre ekonomisk situation tror på sina möjligheter att påverka. De respondenter som upplever att de tvingas kompromissa med allt känner att de har sämst möjligheter.
– Det är fint att intresset för framtiden är stort och att tron på möjligheterna att påverka är stark. Emellertid är det oroväckande att delaktigheten inte fördelas jämnt: de som har sämst ekonomisk situation och de som tvekar att rösta upplever att deras möjligheter att påverka är sämre än andras, säger Christopher Rowley, expert på Sitra, i ett pressmeddelande.
– Så att vi kan uppnå en hållbar framtid borde alla se sig själva där. Om framtiden inte intresserar och man upplever att man inte kan påverka den, finns det knappast något större intresse för att förverkliga någon slags förändring”, fortsätter Rowley.
Regionala skillnader
Hälften av finländarna upplever framtiden ibland som inspirerande, ibland som skrämmande. En fjärdedel väntar ivrigt på framtiden och var tionde ser många hotbilder i den.
Ur regional synvinkel finns det mest inspiration i Österbotten, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland och minst i Egentliga Finland, Norra Savolax och Kajanaland. Framtiden skrämmer mest i Södra Österbotten.
De tillfrågade önskar en jämlik och trygg framtid för Finland och för den egna boendeorten. De önskar även att Finland ska vara välmående, självständig och demokratisk, och den egna boendeorten ska vara livskraftig och trivsam.
– En jämlik och trygg framtid föds inte av sig själv. När vi vill utveckla välfärdssamhället, öka sysselsättningen och förbättra miljön måste vi göra det tillsammans, säger Katri Vataja, direktör för förutsägelse och strategi vid Sitra.
Kommunalval, ett framtidsval
Barometern visar att speciellt ekonomifrågor påverkar röstningsbeslutet i det kommande kommunalvalet. De mest betydelsefulla frågorna är att öka sysselsättning, bevara välfärdssamhället, balansera de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen.
När respondenterna tillfrågades vilka saker de vill att ska förverkligas i framtiden, steg miljöfrågorna till toppen tillsammans med välfärdssamhället och arbetena.
– Det här visar att idealen och praxis inte möts. Miljövärderingar har fått fotfäste bland finländarnas värderingar. Men i röstningsbeslutet verkar faktorer på lång sikt inte väga lika tungt som faktorer på kort sikt. Framtiden sker emellertid inte utan kommuninvånarna, utan alla behövs för att komma på lösningar på tuffa problem som miljökrisen, säger Rowley.
Framtidsbarometern grundar sig på en medborgarenkät som genomfördes i januari av Kantar TNS. Sammanlagt 3 800 finländare i åldern 15–84 år deltog i undersökningen. Åland är inte inkluderad i undersökningen.
Framtidsbarometern har gjorts en gång tidigare, år 2019.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.