Coronan fick Åboborna att lyfta mera bostadslån – ”Folk vågar fatta också stora beslut”
Coronan har inte minskat finländarnas intresse för att köpa bostäder. Tvärtom var efterfrågan på bostadslån rekordstor i fjol då det lyftes 20,4 miljarder euro i bostadslån. Det är 4,5 procent mer än under 2019.
Att det nu rör på sig på bostadsmarknaden märks också i Åbotrakten, säger Ålandsbankens kontorschef i Åbo och Pargas, Jennica Heikius.
– Det är livligt och man märker att folk vågar fatta också stora beslut. Nu kanske man satsar mera på hemmet istället för på hobbyer och resor.
Heikius säger att man inte kan se någon särskild trend för vilka slags objekt som intresserar kunderna mest. Bostadslån lyfts för såväl hus, fritidshus eller då man vill byta upp sig till en större bostad för att få mera rum för distansarbete som fortsätter vara vanligt också efter att coronapandemin är över.
Kim LundCoronan märks också hos Aktia. Regiondirektör Christer Nyback kallar utvecklingen intressant. I mars i fjol var osäkerheten stor och folk blev försiktigare och osäkrare på om de skulle våga investera i en ny bostad.
Efterfrågan på bostadslån sjönk hastigt, men redan på sensommaren vände det och läget normaliserades.
Under hösten och i vintras märkte man sedan en klar tillväxt av antalet låneansökningar. Det gick överraskande bra på hösten och den trenden har fortsatt, säger Nyback.
– De flesta började arbeta på distans och märkte att deras bostad inte var planerad för det. Men med småbarn och två arbetande vuxna i hemmet kommer väggarna snabbt emot och det gjorde att det blev fart på marknaden.
Lån lyfts inte bara för att köpa bostäder i stadskärnan. Intresset för bolån för att köpa eller bygga egnahemshus eller för att ta itu med det länge planerade renoveringsprojektet har blivit större.
– Nu har man bättre tid för att bygga om källaren eller fixa terrassen, så efterfrågan på mindre renoveringslån har också ökat.
ÅU-fotoDäremot verkar det som om efterfrågan på lån för att köpa placeringsbostäder inte längre är lika stor som under tidigare år. Det har man märkt både hos Aktia och Ålandsbanken.
Heikius: Prisutvecklingen har skenat iväg och det är svårare att hitta lämpliga objekt. Bostadspriserna har stigit mer än vad hyresnivåerna har gjort och därför är det svårare att få den avkastning på cirka fem procent som är en vanlig målsättning bland placerarna.
Nyback: Under tidigare höstar fanns ett stort sug efter studentbostäder men det behovet finns inte nu då också studierna sköts på distans. För placerarna betyder det att det är svårare att hyra ut bostaden och få avkastning på investeringen. Och om marknaden anser att priserna ligger för högt är det inte så lätt att göra snabba klipp.
Det är inte normalt med minusräntor och därför är det bra att ha en buffert genom att till exempel spara i fonder.
Jennica Heikius
I dag är marknadsräntorna rekordlåga. Tolvmånaders euriborräntan som är den vanligaste bolåneräntan ligger på minus 0,4 procent och bankernas primeräntor varierar från 0,25 procent till 0,65 procent.
På det lägger bankerna sin egen marginalränta som varierar från bank till bank, medeltalet ligger i dag kring 0,7 procent.
Någon snabb förändring i det ur låntagarnas synvinkel gynnsamma ränteläget är inte i sikte, men Ålandsbankens Heikius manar ändå till försiktighet.
– Det är inte normalt med minusräntor och därför är det bra att ha en buffert genom att till exempel spara i fonder. Man kan amortera lite mindre och i stället lägga en del i fonder, det är något som alla banker rekommenderar. I fall räntorna stiger kan man ta av fondpengarna, fortsätter räntorna vara låga kan man använda pengarna till något roligare.
– Regelbundet fondsparande är också det bästa sättet att spara då riskerna är utspridda och man inte är så beroende av det aktuella marknadsläget.
Det är förstås svårt att säga hur räntorna utvecklas, men knappast har vi ett sådant här läge för evigt och det kommer säkert att ske fluktuationer.
Christer Nyback
För att ha en försäkring inför eventuella räntehöjningar eller andra obehagliga överraskningar är ett annat alternativ att binda sitt lån vid en fast ränta eller sluta avtal om en så kallad räntekorridor där räntan håller sig mellan ett takvärde och ett golvvärde som man har kommit överens med banken om.
– Det är något som vi rekommenderar. En fast ränta på till exempel tio år ger ett bra ränteskydd. Det är förstås svårt att säga hur räntorna utvecklas, men knappast har vi ett sådant här läge för evigt och det kommer säkert att ske fluktuationer.
Konkurrensen mellan bankerna är hård och de låga räntorna gör att det inte är så lätt att tävla om kundernas gunst genom lockande ränteerbjudanden.
Helsingin Sanomat skriver att vissa banker därför har blivit frikostigare i kraven på säkerhet. Man kan godkänna upp till 90 procent av den nya bostadens värde som säkerhet, det räcker således att låntagaren själv har en säkerhetsgaranti på endast tio procent i form av eget kapital. Att slira på kraven på säkerhet är riskabelt, säger Heikius.
– Vi eftersträvar att hitta ett upplägg som kunden har kapacitet att ta hand om oberoende av ränteläget. Därför beviljar vi lån för 70 procent av bostadens värde, resten bör man ha som egen andel eller andra realsäkerheter.
Också Nyback tror att betydelsen av marginalräntan som konkurrensvapen har blivit mindre. I stället är det andra faktorer som till exempel bankservicen och helhetsupplevelsen som har fått större betydelse.
– Det gäller att hitta lösningar som garanterar att kunden har en trygg och sund ekonomi. Det är viktigt att se till att lånen står i rätt förhållande till betalningsförmågan och att man är ansvarsfull då man beviljar krediter. Det är ett måste för både banken och kunden.
När euriborräntan är på minus är den faktiska räntan noll procent plus bankens egen marginalränta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.