Coronakrisens efterverkningar är omöjliga att förutspå – läget är unikt, säger professor
Coronakrisen påverkar människors vardag på många olika sätt. Bland annat har vardagsrutiner som butiksbesök rubbats. Foto: Stefan Holmström
Coronakrisen har satt världen i gungning på ett sätt som aldrig har skett i modern tid. Förutom risken att insjukna i covid-19 finns det flera orosmoment som bekymrar och ger ångest.
För många som blir permitterade eller arbetslösa försvinner den ekonomiska tryggheten. Den långvariga isoleringen tär på den mentala hälsan. Barn och ungdomar har varit tvungna att anpassa sig i en helt ny läromiljö där förutsättningarna att studera på distans kan variera kraftigt från familj till familj.
Det finns forskning kring hur recessionen i början av 1990-talet och finanskrisen 2008 påverkade människornas ekonomiska ställning och hälsa. Men en situation då ett utomstående hot i form av ett osynligt virus slår till finns det ingen erfarenhet av.
Läget är exceptionellt säger professorn i hälsoekonomi, Mika Kortelainen vid Åbo universitet.
– Ingen har varit med om något liknande och konsekvenserna är svåra att förutspå. Men tidigare forskning visar att en lågkonjunktur kan ha överraskande följder. Bland annat minskar dödligheten då det sker färre trafikolyckor.
Psykiska problem kan öka
Som läget är nu oroar sig Kortelainen mest för hur människornas mentala hälsa klarar av de tuffa tiderna. Ingenting är som förr och vardagsrutiner som att motionera, gå till affären eller träffa vänner går inte längre att hålla fast vid.
– Isoleringen kan ha stora negativa effekter på den mentala hälsan, i synnerhet för ensamma människor som inte har en familj runt sig eller som saknar ett socialt skyddsnät. Här spelar också den socioekonomiska bakgrunden en viktig roll. Det finns de som vare sig har, eller kan använda den teknik som behövs för att kunna söka hjälp på distans.
– Att man dessutom oroar sig för hur man ska få ekonomin att gå ihop gör inte situationen lättare, och risken finns att de psykiska problemen kommer att öka.
Elever försätts i en ojämlik sits
I motsats till vad man kunde tro och hur medierna framställer följderna av en lågkonjunktur ökar inte alkoholkonsumtionen per automatik då människor har det svårt, säger Kortelainen.
– I allmänhet tror man att folk börjar dricka mera och det är klart att det också kan gå så. Men faktum är att alkoholkonsumtionen minskar då folk har mindre pengar att spendera på alkohol och att det dricks mera då det är högkonjunktur.
Professor Mika Kortelainen oroar sig för hur folks mentala hälsa påverkas av coronakrisen. Foto: Åbo universitet
Risken är nu stor att många elevers studieprestationer lider av distansstudierna. Alla familjer har inte kraft och ork att hjälpa sina barn i studierna och i synnerhet familjer med invandrarbakgrund där språkkunskaperna kan vara bristfälliga är i en utsatt position.
– Tyvärr visar forskningen på att de föräldrar som har en stabil socioekonomisk bakgrund är bättre på att stöda sina barn i skolgången. Det här gör att skillnaderna och ojämlikheten i barnens utbildningsnivå kan bli stora. Här skulle det vara viktigt för lärarna att försöka orka hålla så mycket kontakt som möjligt med de här familjerna.
Tummen för hårda restriktioner
Den stora frågan är nu hur länge krisen pågår. Den ekonomiska och sociala djupdykningen skedde rekordsnabbt. Återhämtningen och uppsvinget kan också ske lika snabbt, men det ser ut som om vi får leva i ett undantagstillstånd en längre tid och då blir konsekvenserna svårare att förutspå, säger Kortelainen.
Han tycker att de begränsningar och restriktioner som Finlands regering har vidtagit har varit bra. I synnerhet att stängningen av restaurangerna gäller i hela landet och att landskapsgränsen till Nyland spärrades av får tummen upp.
– Erfarenheterna från andra länder visar att restriktioner har effekt och också i Finland tyder statistiken på att antalet smittade inte ökar lika snabbt som tidigare.
– Det är främst de landskap där det inte ännu finns så många insjuknade och där det finns ett begränsat antal intensivvårdsplatser som vinner mest på begränsningarna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.